Fem år med Solhaga, del 3 - Sara bakar
rättsmedel för snarkning cialis Sun utslag rättsmedel viagra rättsmedel ordbok

Fem år med Solhaga, del 3

Dags för tredje och sista delen i berättelsen om våra fem år med Solhaga. Nu tänkte jag ta er med upp på den övre våningen – även kallad vinden. Här har vi precis kommit upp för trappan där vi slutade gårdagens inlägg.

vinden_fore_0099

Året är 2011, och på bara ett år har vi hunnit med flytt, bygge, bageristart och första högsäsongen. Men vi kör väl på, eller? Jomenvisst! För så här kan vi ju inte ha det.

vindsbygge_4290

Världens bästa snickare Peter och JB satte igång, och projektet växte. Taket var dåligt och måste rivas. Vi fick i princip bygga en helt ny övervåning, och det hela blev en kamp mot klockan. Vi hade inte tak över huvudet och höststormarna närmade sig.

lashorna_0582

2o13 kan man på samma plats slå sig ner i en skön fåtölj och gläjdas åt att vi klarade det. Vi fick ljus och rymd genom att bygga två stora takkupor med specialbeställda fönster i gammal stil, med riktiga innanfönster och inbyggda bokhyllor undertill. Men ärligt talat, hur ofta har jag suttit ner här? Inte så väldigt, ska jag erkänna.

allrum_0364

Då har det blivit fler vilsamma stunder i motsatt sida av rummet, där vi har samlat resterna av vårt gamla minimalistiska funkishem i Göteborg: Søren Lund-soffan, betongbordet och ett par favoritkonstverk av Rothko och Richter. Här har vi till och med ätit frukost hela vintern ända fram till nu, eftersom det har varit för kallt nere i köket.

vinden

Före: Som ni ser på bilden från visningen 2008 är det väldigt lågt i tak på sidorna. Efter: Alla låga utrymmen är numera inbygd förvaring. Vi har förnyat alla ytskikt utom golven, som är så vackert slitna, med snygga svarta spikar i. Här är det Lisa, Marcus och Lilly som hälsar på.

vinden_maxrum_4730

Längst in vid det lilla fönstret bodde Max i en mörk skrubb utan värme och el. Nu flyttade vi väggarna och fick mera rymd tack vare takkupan.

maxrum_0365

Resultatet blev ett av husets roligaste rum med annorlunda vinklar. Innan bygget startade hade vi noga tänkt ut hur rummen skulle användas och möbleras, för att kunna göra inbyggda lösningar. Som det långa skrivbordet till exempel.

myra_Fore_2445

På husvisning i Myras blivande rum 2008. Det var här inne vi slet av plastmattor och masonit med sådan iver att Ante fick en lång spik i foten.

pysselhorna_0368

Numera är rummet delat i två. Först ett trapprum med platsbyggd hylla och skrivbord där Myra kan sitta och rita precis hur mycket som helst…

myrarum_0370

…och ett sovrum som mycket sällan är så här välstädat. Som ni ser är alla väggar på vinden klädda med liggande panel. Det tog oss två månader att måla klart alltihop med tre lager linoljefärg. Jag tycker väldigt mycket om färgen, den är ljust grågrön, NCS 1202-Y26R.

sovrum_0362

Och i motsatt ände av vinden ligger Sebastian och vräker sig i dubbelsängen.

molletorp_0580

Till skillnad från de andra rummen är mitt och Antes sovrum tapetserat, med tapeten Mölletorp och bård från Lim & Handtryck.

badrum_Fore_2467

Och slutligen min absoluta favoritförvandling. Det här gröna 70-talsbadrummet hade allt. Toalettstol som inte gick att få ren, trasig varmvattenberedare, en sunkig bidé och ett duschörn som inte fick användas på grund av att mattan var sprucken. Kryddat med inredningsdetaljer som rosa kattlåda och en trave flyttlådor var misären komplett. Myra vägrade gå in här på grund av lukten. Men Ante och jag lyckades göra vår aftontoalett här i mer än två år med hjälp av något slags förträngingsmekanism.

badrum_0585

Fördelen är att man aldrig glömmer att vara tacksam över slutresultatet. Dessutom kan jag berätta att det här är en lågbudgetvariant. Eftersom Solhaga är ett gammalt hus som rör på sig kunde vi inte lägga några dyra klinkers, det är alldeles för stor risk för sättningar och vattenskador. Det blev en enkel plastmatta på golvet och liggande panel målad med våtrumsfärg på väggarna. Badkar i emalj från Svedbergs, framför en inbyggd nischhylla med svart stenskiva. Istället för att köpa dyra badrumsmöbler köpte vi ett skåp på loppis för 400 kronor, strök ovansidan med båtlack och satte ett handfat från Hafa ovanpå. Och så en antik spegel till det. Väggarna är målade i lite mörkare nyans än övriga vinden, samma färg som vi använt i bageriet: NCS S2005-Y30R.

dorr_vinden_0586

Men helt färdig blir man kanske aldrig. Spegeldörrarna här uppe är inte målade ännu, och frågan är om de någonsin blir det. Nu får det bara vara som det är ett tag, tänker jag.

8 kommentarer om ”Fem år med Solhaga, del 3”

  1. Getingebo

    Det finns vissa som säger att när allt är färdigrenoverat så är det bara flytta och det vill vi ju inte att ni ska göra. Då missar vi ju så mycket trevligt och gott!

    • Sara Wennerström

      Tack snälla! Det är precis därför vi aldrig kommmer att måla de där dörrarna…. ;)

  2. Birgitta Bäck

    Är mkt imponerad över er kloka och varsamma renovering. Bra jobbat!!!

  3. Lisa Lemke

    Åh så glad jag är att ni finns där i Slöinge,sisådär 9 km bort, och man får komma förbi och fika någon gång mellan varven (aaaaalldeles för sällan). Det är nästan ofattbart, lite superhjälte-aktigt allt ni hunnit med de sista åren. Fantastiskt. Och vad det gäller spegeldörrarna säger jag som senast; måla inte! :-)

    Kram på er!

  4. Bo Gunnar Andersson

    Fantastiskt jobb ni gjort. Inga “hard feelings” från oss som bott på Solhaga tidigare. Pappa Malte var alltid ute på jobb utom söndag förmiddag då han satt på kontoret och skrev räkningar eller räknade på offerter, så han brydde sig inte om stiler bara allt fungerade. Mamma Karin såg till oss ungar och så att vi alltid hade färskt stenugnsbakat bröd i huset. Hon hjälpte till i firman genom dygnet runt telefonpassning. Hon hade passion för att väva. På senare år när hon blev ensam ägnade hon mycket tid åt sina pelargonier.
    Jätteroligt att ni lagt ner så mycket tid o pengar på Solhaga. För pengarna hade ni säkert fått en jätteflott villa men hur originellt är det när grannarnas hus är exakt lika dana, och hur ser dom husen ut om 25-50 år?

    En rättelse: ekparketten i finrummet lades in ett av dom första åren på 50-talet, troligen i samband med att väggen mellan det lilla och stora rummet togs bort (där som nu är ett valv). Jag kommer ihåg golvläggarna och kan fortfarande känna den fruktansvärda lukten av ytbehandlingen. Jag tror den var så giftig så vi kunde inte bo i huset under något dygn.

    En undran: Inga bilder på källaren? Vinkällare?

    Vi ses i butiken framåt sommaren,
    Bo Gunnar

    • Sara Wennerström

      Hej Bo Gunnar, tack för att du berättar så fint! Källaren är just nu överbelamrad av saker som man vanligtvis förvarar i ett uthus, så det kommer nog att dröja innan det blir läge för någon fotografering där nere… Vi ses!

  5. Kicka

    Hej!
    Ert hus påminner mycket om vårt i designen. Skulle gärna vilja se del 1 och 2 också. Var hittar jag dem tro?
    Ska påbörja renovering av vår övervåning nästa vecka och Fick massa finurliga tips från bilderna ovan och hoppas på ännu fler i del 1&2.
    Tack!

Lämna en kommentar