

”De hjertligaste lyckönskningar på födelsedagen den 14/6 -06 af vännerna på Solhaga”, står det på den första bilden. Undrar vem det var som fyllde år. I vilket fall har vi firat den födelsedagen sedan vi köpte huset.
Den andra bilden förställer huset 102 år senare, utlagt på Hemnet i januari 2008. Egentligen kostade det aningens mer än vi hade tänkt oss för ett sommarhus, men vi blev helt besatta när vi såg det. Fönster saknades på framsidan, det var ett stort elände med fasad och en del annat och trädgården såg riktigt risig ut – men vi tyckte oss ändå se en potential. Det visade sig vara ännu bättre än vi trodde. När körsbärsträden blommade ett par månader efter flytten var det som att komma till Nangijala.
Nu har vi kommit en bit på väg och i höst händer det mycket i huset. Verandan ska få tillbaka sitt originalstaket, vi får nytt köksgolv, det blir fantastiskt fina klinkers i hallen, en gammal kamin ska in i vardagsrummet… Och om allt går vägen brinner det även i den gamla bakugnen till jul. Det bästa av allt är att vi inte har bråttom. Vi bor ju inte här jämt, det gör inget att det är ett grönt 70-talsbadrum på övervåningen, och vi måste inte ha infällda spotar överallt. Det är som med gott bröd, det får ta sin tid.
Hej!
Kul att se ert hus som precis som vårt heter Solhaga :-)
Fortsätt gärna kolla på vår blogg så får vi som sagt tipsa varandra om skyltar mm.
Hej,
Min kusin Bo-Gunnar tipsade mig om sidan. Det värmer i hjärtat att se Solhaga bevaras. Där har jag tillbringat många stunder i köket med moster Karin, när hon gjorde degen till stenugnsbrödet i ett stort tråg, för hand,och njutit av det det halvvarma färska brödet med smältande smör på. Hon var en riktig bull-och matmamma. Gjorde den mest fantastiska svampomelett. Hela mitt vuxna liv har jag letat efter och försökt göra den. Den var som en äggstanning. Hon gravade lax till alla våra sammankomster. Den skulle vara riktigt hård. Ja, det finns många goa minnen.
Ta vara på huset och hoppas ni får mycket glädje där.
hälsn.
Elisabeth
Jag blir jätteglad att höra från er Solhaga-släktningar, det är så roligt för oss att få veta mer om huset och människorna som har bott där. Titta gärna in om du har vägarna förbi, så får du se det i verkligheten också!
Hej Sara. har tittat på dina bilder och tycker det ser så gott ut. Vi ses snart, är nyfiken och vill gärna se dej och
handla bröd. Lycka till! Kram från Sofia the stars mor