2018 – mitt introverta år

2018 blev året då jag satsade på att fokusera min energi till färre saker, och försöka återhämta mig efter ett omskakande 2017. I hela mitt liv har jag varit en person som tackat ja till det mesta, men nu drog jag mig tillbaka och vände mig inåt för att reparera, bygga upp och utveckla. En viktig och värdefull erfarenhet, visade det sig. Fortsätt läsa 2018 – mitt introverta år

Novemberljuset

När det är som mörkast blir det som viktigast att fokusera på ljuset. Senaste tiden har det varit mörkt på vissa fronter, ärenden och projekt som drar ut på tiden och blir som det heter i folkmun – surdegar. (Nu skulle jag ju själv aldrig använda det ordet som något negativt, men ni förstår vad jag menar.) Då hjälper det med hälsosam frukost, tid för egna tankar och långa promenader i novemberljuset. Fortsätt läsa Novemberljuset

Ett klassiskt bryt

Ibland händer det bara. Saker samlas på hög och tillslut får man ett riktigt bryt. Jag gillar ordet. Jag tänker mig det som att regissören i livets teater plötsligt bara skriker – BRYT!!! och sedan stannar allting upp. Nu är det nog, vi behöver samla ihop oss inför nästa scen. Eller ta om den som just utspelade sig och göra den annorlunda. Den senaste tiden hade diverse saker inte gått min väg och nu var tålamodet slut. Riktigt jävla skitslut. Fortsätt läsa Ett klassiskt bryt

Välkommen hem, Benny

Det här kan vara den lyckligaste dagen hittills i Myras liv. Som vi har längtat efter dig, lille Benny. I november förlorade Myra sin älskade katt Pojken, han blev påkörd precis här utanför. Det enda som kunde trösta var tanken på ett nytt liv. Ett hundliv. Vi har tänkt på det länge, att en hund kunde få det fint på Solhaga med oss som alltid är hemma. Fortsätt läsa Välkommen hem, Benny