Från listan av växter jag inte kände till och rätter jag aldrig lagat kan jag nu stryka kajplök och kajpsoppa. Under en promenad med Benny i höstas råkade jag nämligen passera ett ställe här i Slöinge där det doftade väldigt starkt och hela marken var täckt av lökdoftande blad. Jag tänkte att det kanske var ramslök, och bestämde mig för att återvända till våren. Så igår gick jag dit.

Det fanns hur mycket som helst.

Jag var inte helt säker på växtens identitet, så jag skickade den här bilden till Mikael på Ugglarps Grönt. Fick svar direkt att det var kajplök, även kallad skogslök. En delikatess mera känd från Gotland, där man lagar en klassisk soppa på bladen. Smaken kan jämföras med en mild purjolök.

Kajparna bör skördas så tidigt som möjligt, innan smaken blir besk och den går i blom. Jag bara älskar det här med att hitta ätbara saker ute i naturen.

Jag och Elin gick dit med varsin sax och plockade allt vad vi kunde. 1,5 kilo blad fick vi ihop på en halvtimme. Man kan även äta själva löken, men vi tyckte det var synd att dra upp växterna helt.

Vi nöjde oss med bladen i år, men vi kommer tillbaka… när vi kom hem kollade jag upp några olika recept på kajpsoppa och kom fram till den här varianten.

Kajpsoppa

1 stor gul lök
2 vitlöksklyftor
4 msk smör
1 liter vatten
1 tärning grönsaksbuljong
4 mjöliga potatisar
1 krm timjan
1/2 tsk torkad ramslök (hade ingen färsk tyvärr)
4 dl hackad kajplök
2 dl grädde
1/2 tsk salt
nymalen svartpeppar

Skala och finhacka den gula löken och vitlöken. Fräs i smöret, vrid ner värmen och stek tills den är mjuk. Tillsätt vatten, skalad potatis i bitar, grönsaksbuljong, timjan och ramslök. Koka sakta tills potatisen är mjuk. Mixa soppan slät med stavmixer.

Jag som bär kontaktlinser och därför aldrig behöver gråta vid hackande av lök fick mig en chock när jag hackade kajplöken, för här sprutade tårarna minsann. Det här blir starkt tänkte jag, men valde ändå att lägga ner alla hackade blad i soppan. Den fick sjuda några minuter innan det var dags att tillsätta grädde och smaka av med salt och peppar.

Soppan blev så god, krämig och len med fin löksmak, inte alls så stark som jag trodde. Jag tycker  att den påminde lite om spenat eller nässlor i smaken.

Till soppan blev det en skiva av det nya danska rågbrödet som är under utveckling. Vi provar lite olika recept just nu, och den här varianten med extra mycket frön var väldigt god. Recept kommer i dagarna!

Resten av bladen mixades med rapsolja, det blev hela sex liter illgrön kajpolja att frysa in. Kommer att användas framöver till att smaksätta majonnäs, smör, pesto och så vidare. Är så glad att jag hittade en ny favorit!