Det finns en sak jag är lite känd för internt här på Solhaga och som de andra brukar skratta åt. Det är att jag bara äter den del av bullen som är godast. Mitten alltså. Vid stängningsdags i bageriet kan jag hämta kraft till det sista städet genom att hugga in rakt i mitten på exempelvis en vaniljbulle. En enda himmelsk tugga. Fortsätt läsa Det finaste på kanelbullens dag