Först ett varmt och stort tack till alla människor från olika håll som hör av sig med hejarop och lyckönskningar. Jag tror aldrig jag har upplevt ett så fantastiskt stöd i hela mitt liv. Både jag och Ante behöver det verkligen. Även om vi förverkligar en dröm är det långt ifrån glamouröst att balansera på stegar med kofot i halvdunkel med blåtira och rivsår från rostiga spikar. Då är det väldigt skönt att tänka på att det finns fler än vi som tror på det här.
Våra stackars barn får klara sig själva rätt mycket. Max har till och med börjat laga mellanmålspannaka på eget bevåg. Han vill väldigt gärna dela med sig av receptet, så här kommer det:
Mellanmålspannkaka, 2 st
2 ägg
2 dl mjöl
2 msk socker
3 dl mjölk
Vispa ihop allt i en skål. Sätt på stekpannan och lägg i en rejäl klick smör. Häll hälften av smeten i pannan och vänta en stund. Vänta först till pannkakan har stelnat lite. Sedan puffar du ihop den, det är viktigt att den blir som en skrynklig klump.
Sedan lägger du upp pannkakan på en tallrik och strör över rikligt med socker. Det är meningen att alla ska äta från samma tallrik. Max bjuder sin bästa kompis Alex.
Gott så. Reder sig själv. Rustas för att leva.
Ser mycket gott ut, Max. Kanske jag skulle föredra sylt istället för socker på men mängden ser ut att vara perfekt. Gött att du reder dig själv.
Fint! Hugo ska nu få lära sig att göra Max pannkakor till sig och brorsorna.
haha.. nu vet jag vad jag ska äta i eftermiddag för att klara mig till den sena fredagsmåltiden