Ni som följer min blogg kanske kommer ihåg det där trädgårdsrycket som Ante och jag gjorde i höstas? Jag proppade hela bilen full med växter från löddeköpinge Plantskola och under en hysterisk helg i oktober planterade vi alltihop. Med storslagna drömmar om ett romantiskt paradis den kommande våren och sommaren. Nu är vi där.

Ska vi gå runt huset, säger Ante, och det betyder att vi går en runda och tittar på vad som har kommit upp eller slagit ut. Ibland gör vi det flera gånger om dagen och det finns en obeskrivlig glädje i det.

Med våren kom de lila blommorna – syren, allium och tulpan Queen of night.

Sommaren går mer åt rosa och vitt. Jungfrunävan är en av mina favoriter. Låg marktäckare som blommar hela säsongen.

Fingerborgsblommorna fanns här när vi flyttade hit, nu är de fler än någonsin.

Jag vill gärna stanna tiden nu, sätta mig i en stol och bara titta på pion Festiva Maxima tills den har blommat klart.

Intill verandan blommar den fleråriga pipörten.

Men den allra finaste blomman står inne på bordet i butiken. Den har jag fått av Uta Franke från Svenska Kyrkan i Halmstad, som tack för att vi skänker överblivet bröd från Solhaga till Martin Luthers församling. Jag fick en stor klump i halsen när hon berättade om hur uppskattat det är. Att familjerna som får rekvisitioner till att köpa mat nu kan unna sig något extra tack vare att de inte behöver betala för det dagliga brödet. Tänk att det ska vara så förfärligt orättvist i världen. Tur iallafall att det finns människor som jobbar ideellt för att jämna ut lite. Och att det blir bröd över på Solhaga nästan varje dag.

Nu under sommaren kommer soppköket på Martin Luthers församling att dra ner på verksamheten, så härmed vill jag gärna ha in tips på ställen där brödet behövs. Mejla mig på sara@solhagastenugnsbageri.se om ni vet något.