Att gifta mig med Ante är något av det smartaste jag har gjort i mitt liv. Han är snygg, rolig, både klok och inte riktigt klok. Och det bästa av allt – vi är på något slags äventyr hela tiden. Han stöttar mig till hundra procent vad jag än hittar på. Och han lyckas alltid vara positiv, vad som än händer. I dag firar vi stålbröllop, vilket betyder att det har gått 11 år sedan vi gifte oss på verandan i Jörlanda där jag växte upp.

I dag minns vi också den fantastiska festen vi hade här på Solhaga förra året när vi firade tennbröllop, tillsammans med tio av våra favoriter bland gifta par, nästan alla i sina original-bröllopskläder:

Eric & Tove, Anders & Pia-Cally, Tobias & Karro, Henrik & Amanda, Erika & Lars, Manilla & Jacob, Kaspar & Alexandra, Sofia & Robert, Göran & Susanna, Johan & Jenny. Och så Ante & Sara förstås.

Till middagen förra året hade jag komponerat en brödkorg bestående av följande:

1. Små kuvertbröd på Solhaga sur
2. Speja med aprikoser, russin och valnötter
3. Knäckebröd med solrosfrön