Kära läsare, och särskilt Jenny som undrar hur det går för min kombination av New Dawn och Clematis Anita. Förlåt min tystnad och min frånvaro! Men jag har tänkt på er, och undrat om ni alla finns kvar därute även om jag inte skrivit så väldigt ofta på senare tid. Tidigare har det berott på att allting har varit så intensivt med bageri och byggprojekt, men inte ens det kan jag skylla på den här gången. Jag har bara tagit det lugnt. Gömt mig bakom planket på innergården, med Ante och barnen, släkt och vänner. Funderat mycket på framtiden och vad som kommer härnäst. Och tagit väldigt många sommarbilder från trädgården, för att kunna visa er resultatet av den stora trädgårdsförvandling som pågått de senaste två åren här på Solhaga. Under dagarna framöver ska jag ta er runt huset, och vi börjar med det som har blivit vår egen lilla vrå – innergården.

Innergården 2008 när vi precis köpt huset. Än fanns inga planer på varesig bageri eller stora trädgårdsprojekt, det här var ju bara ett sommarhus. Innergården var en enda stor öppen yta, utan definierade kanter.

2015 är gården helt innesluten med plank som skapar lugn och ro. Vi planterade ett träd i mitten för att bryta upp den öppna ytan, och har skapat tydliga mjuka linjer med sten mot gruset och stålkanter i alla rabatter.

Före och efter från andra hållet. Hösten 2013 ritade vi med sprayfärg på gräset, drömde om prunkande rabatter och väntade på bygglov för nya gårdshuset. Grävskopan borta på gatan väntar på att komma in och gräva upp rabatter, som sedan fylldes med komposterad jord, eftersom jorden här är alldeles för mager. Hösten 2015 står huset där, och kornellerna växer så det knakar ur den marktäckande skuggrönan. Buskaget är placerat precis så att det skymmer all aktivitet som har med bageriet att göra. På det sättet har vi skapat oss rum där vi faktiskt kan vara helt lediga trots att vi bor på jobbet.

Vansinnesprojekt sommaren 2013. Jag kör ensam med kärra till Ugglarps Grönt och hämtar ett ton jord till vårt körsbärsplommon (Prunus cerasifera), som idag växer fint tillsammans med en medelhög näva. Men studsmattor är ett visuellt otyg alltså. Det tog lång tid innan jag gav med mig, men barnen älskar den och jag är glad för deras skull. Även om den inte känns hundra procent byggnadsvård om man säger så.

Rabatt med två sorters rhododendron, ett japanskt prydnadskörsbärsträd, vit flerårig pipört, och funkia med vita kanter. Den fleråriga pipörten växer fort, på bara ett år har bara fem plantor brett ut sig på detta vis. Funkian sattes förra hösten, så den behöver nog ett år till för att täcka helt.

Utanför köksfönstret växer min favoritros – Souvenir de la Malmaison.

Jag sådde en oändlig massa fröer från Impecta i våras, med blandat resultat. Bomstertobak Perfume antique lime är en av dem jag lyckades bäst med.

Klätterhortensian vid planket planterades redan för fem år sedan, och de första åren hände inte så mycket. Men sedan förstod vi att man måste gödsla och vattna, och sedan dess har den dubblat sin storlek varje år.

Utanför köksfönstret blommar pelargoner i krukorna, och i år har vi även en spontan gäst som placerat sig otroligt snyggt precis vid brunnslocket – ett kungsljus som är nästan två meter högt. Även om den har vissnat nu kan jag inte riktigt med att ta bort den. De nya trädgårdsmöblerna är i återvunnen teak från danska Sika design, inköpta på Stil & Trend i Falkenberg. Och på ställningen bakom det stora kopparfatet till höger har vi svaret på Jennys fråga.

Här har vi New Dawn och Clematis Anita, som klättar tillsammans på ställningen. På ett år har de tagit sig halvvägs upp och rosen har blommat rikligt hela sommaren. Så här såg blomningen ut i mitten av juli, som ju var en kall månad (säkert jämförbar med klimatet i zon 4, apropå Jennys fråga). Här känns det som att clematisen och rosen balanserar varandra bra.

Här kikar vi ut genom porten till Solhagas trädgårdscafé och ser en annan liknande kombination – där vi har satt New Dawn tillsammans med Clematis Vitalba, som växer nästan okontrollerat. Bra om man vill ha ett snabbt resultat, men vi får nog klippa den lite nu för att rosen ska komma till sin rätt. Imorgon tar vi en närmare titt på den, ses då!