rättsmedel för snarkning cialis Sun utslag rättsmedel viagra rättsmedel ordbok

Höstfint steg två: Köket förvandlas

00_kok_forst_5438

Idag ska ni få följa med på en tio år lång resa i vårt kök hemma på Solhaga. Vanligtvis brukar man visa upp före och efter i inredningsreportage, men idag tänkte jag att ytterligare en viktig fas skulle lyftas fram, nämligen mellan. Det där otroligt jobbiga läget mitt i röran när allting blir fel, och man måste ändra riktning. När man egentligen vill lägga sig ner och tokböla men ändå tar sig samman. Vi börjar lite före-bilder, precis när vi flyttat in på vårvintern 2008. Som en första panikåtgärd hade vi målat över den blommiga tapeten, målat golvet vitt och lagt en trasmatta över för att dölja färgen som inte riktigt ville fästa på de ruttna golvplankorna.

00_kok_forst_5439

Skåp, luckor och lådor var målade i vitt och blått. Vi bestämde oss för att ändå behålla dem eftersom det är gedigna möbler. Gissningsvis från 1954, eftersom vi hittat mycket tidningspapper från detta år under mattor och bakom tapeter. Det var då Karin och Malte Andersson tog över huset.

kok1_efter

Vi behövde bara lyfta upp skåpen på sockel för att höjden skulle bli enligt modern standard. Så här såg det ut 2009 när det var nymålat, med nya bänkskivor i oljad ek, luckor i grågrön och väggar i pärlgrå från Ottossons linoljefärg. Golvet byttes ut och färgades med Osmo dekorvax antik ek, och sedan hårdvaxolja för att få en tålig yta. Ett nytt och större köksfönster specialtillverkades i gammal stil för att släppa in mer ljus.

00_kok_fore_6G8A7759

Men åren gick, och till slut såg det ut så här. Den gamla blå färgen tittade fram på sina ställen och alltihop kändes bara smutsigt och slitet.

sandsten_1646

När vi renoverade i bageriet tidigare i år var vi på Granitbolaget i Varberg för att titta på svart marmor till borden i butiken. Då passade jag också på att drömma lite om ett uppdaterat kök och förälskade mig i den här portugisiska sandstenen. Tänkte att om vi tar vara på köket precis som det är och bara målar om, så känns det väl både ekonomiskt och miljömässigt rimligt att satsa på en riktigt hållbar stenskiva?

10_stenskiva_monster_1946

Mjuk och behaglig färgton, med lagom mycket skiftningar i brunt, grått och vitt.  Vi förberedde genom att måla om i köket, i olika nyanser av vetegrått från Ottossons Färgmakeri. Jag tänkte att den varma gråbeiga färgen skulle passa perfekt till sandstenen.

07_kok_mellan_1948

Det är nu vi kommer till mellan. En fas i processen där man upptäcker att det inte alls blev som man trodde. Känslan av att neeeej, med stenskivan på plats blev hela köket lite för mycket päron-färgat, som piggelin. Det kanske inte syns på bild, men stenskivan drog mot lite kallare gråbrunt vilket gjorde att allting skar sig. Dessutom såg det tråkigt ut.

Jag tycker att detta kök är jämntjockt och beige i ordets alla bemärkelser. Det är en riktig fegis som har valt färgerna, och allting flyter ihop. Stenskivan kommer inte till sin rätt, kontrasterna saknas. De vetegrå luckorna är alldeles för lika väggfärgen som jag fick fram genom att blanda vetegrått och vitt. Målet var också att det nya köket skulle gifta sig bättre med den gyllene tapeten i matsalen till höger, men det var inte ens nära.

Det är svårt att blanda färg själv, sa Ante, och tillade att det visst alltid blir samma nyans som i bageriet när jag blandar. Ja, jag gillar väl den färgen helt enkelt.

09_mellan_kaos_burkar_1949Det hade tagit två dagar att tvätta och måla hela köket, och jag var SÅ nära att ge upp. Men då sa Ante att äsch, vi tar en tur i eftermiddag till Nackagårds snickeri och byggnadsvård. Där kom vi fram till att Ottosons bränd umbra bäst matchade skiftningarna i stenskivan. Men när vi kom hem kändes inte heller detta helt hundra.

Det är svårt att blanda färg själv, upprepade Ante. Mmmm, sa jag, och valde att inte lyssna. I början vägde jag duktigt på hushållsvåg hur mycket bränd umbra som jag blandade med zinkvitt för att hålla reda på färgreceptet. Men ju mer vitt, desto mer drog det iväg åt rosa, väldigt likt jordgubbsyoghurt och då tappade jag bort mig. Om jag inte varit så kladdig om händerna hade jag slitit mitt hår i förtvivlan.

Jag bet ihop ännu hårdare, och hällde i massor av vetegrått (vi hade ju nästan tre liter över) och lite svart. Jag visste ungefär vad jag letade efter, och till slut hade jag en ganska mörk färg klar till luckorna, och en ljus varmbeige till väggarna. Den här gången skulle det ta mej tusan inte bli som i bageriet. Och det blev det inte heller.

09_mellan_fargprover_1950

Sista finjusteringarna gjordes efter att jag målat upp mina provfärger på brädor för att sedan hålla upp dem på olika ställen i köket. Färgerna ser nämligen helt olika ut beroende på hur ljuset faller. Blev det bajsbrunt? För mycket olivkänsla? Lagom nougat eller lite för lila?

09_mellan_provfarg_1952

Och den största frågan – vågar vi måla skåp och luckor så här mörka? Ante påminde mig om att vi aldrig någonsin ångrat modiga beslut när det gäller inredning. Ju längre bort från vitt och fräscht vi rört oss, ju brokigare och mer okonventionella vi vågat vara, desto bättre har det blivit.

09_mellan_ok_1973

Det blev två dagar till med målarpensel innan det hela var klart, men där satt den! Stenskivan kommer till sin rätt mot de mörka skåpen, och de ljusa väggarna har precis den beigebruna färg jag var ute efter. Nu känns det bra att jag inte gav upp.

fore_mellan_55

Före, mellan och efter. Vi gottar oss med lite fler bilder av den sorten:

02_kok_fore_22

Före. Slitet trä och med väggar som jag egentligen alltid har tyckt var lite för gröna.

02_kok_efter_6G8A7886

Efter. Det är inte någon gigangisk förändring i nyansen på väggen, men den gör stor skillnad. Stenskivan är behandlad med paraffinolja, här har jag just strukit på ett andra lager som håller på att sugas upp av stenen. På så sätt blir ytan mer tålig.

05_vask_fore_22

Före. Skamfilad ekskiva med brännmärken efter kastruller. Vasken var det dock inget fel på, så den gav jag bort till en av mina anställda som ville ha den till sitt framtida hem. Fint att den kommer till användning.

05_vask_efter_2

Efter. Portugiskska sandstenen med planlimmad disklåda från Nordic Tech Industry. Modellen heter radius, jag gillar att det är lite rundade hörn. Blandaren från samma företag, steel curve heter den.

03_kok_fore_2

Före. Skåp i vitt och luckor i grågrön. Inte så tokigt egentligen, men jag kan tycka att det ser lite rörigt ut tillsammans med alla burkar och grejer som behöver vara  framme av  praktiska skäl.

03_kok_efter_2

Efter. Det ger ett mycket lugnare intryck när skåp och luckor målas ihop i samma mörka färg. Ett kök som är mer än sextio år gammalt känns plötsligt modernt.

slitetgolv_6G8A7909

Lägg märke till det slitna golvet. Först tänkte jag att vi skulle göra något åt det. Men när jag upptäckte att det var så blankslitet att dekorvaxet inte ville bita ändrade jag mig och tänkte att det blir ett framtida projekt att slipa hela golvet. Men med de mörka skåpet blev det plötsligt bara fint att golvet har lite mer liv.

11_detalj_taklampan_6G8A7936

Den fina 20-talslampan kom också mer till sin rätt mot den nya väggfärgen. En av de finaste lamporna i huset, med sina marmorerade skärmar, den blå kulan, tofs och prismor i guld.

10_detalj_matsal_2

Jag är så otroligt nöjd med den mörkbruna färgen (som jag då tyvärr inte kan ge er något recept på), den drar lite åt plommon vilket är otroligt fint mot matsalens gyllene toner.

10_detalj_jugendros_6G8A7924

Matsalen möter köket, och nu känns övergången harmonisk. Tapeten heter jugendros, och kommer från Lim & Handtrycks historiska kollektion, stilbok 190o-tal.

hallgolv_6G8A7891

Trösklarna målades i samma mörkbruna färg, stämmer bra med hallens marrakesh-plattor.

10_kok_matsal_6G8A7900

När solen lyser in blir den mörka färgen mer som nougat. Och vår härliga spis från Rangemaster håller än, efter nio år finns det ingen som helst anledning att byta.

10_detalj_spisen_6G8A7927

En annan fin detalj är att vi fick stenskiva även på spiselkransen om man nu kan kalla det så. Nu står mormors pepparkvarnar och höganäskrukan med stekspadar lite mer stabilt.

10_vissenblomma_6G8A7879

Renovering betyder ofta att man river ut och slänger bort. Men det enda vi egentligen gjorde här var att kasta den ruttna bänkskivan, allt annat handlar om färg och att tillföra ett hållbart material som sten. Våra käraste föremål blev plötsligt ännu vackrare. En vissen blombukett i en vas jag fått av min svägerska Alexandra som driver second handbutiken Villa Retro med ett instagramkonto värt att följa.

10_stenskiva_operfekt_6G8A7946

En träskål som jag köpte på den tiden det fanns en vintagebutik i Prästgården här i Slöinge.  Så fin tillsammans med det vita stråket i stenskivan.

10_hostblomster_2

Jag firade med att plocka in den sista buketten från trädgården. Rosen Souvenir de la Malmaison, kärleksört och höstanemoner.

diskborste_6G8A7880

En snygg diskborste livar alltid upp.

12_pannkakor_benny_1978

Första måltiden som lagades i vårt nygamla kök blev pannkakor, eftersom det var torsdag. Som alltid med en bedjande Benny vid fötterna.

12_bennybrun_1983Skönt att äntligen ha ett kök som matchar vår bruna älskling. I morgon fyller han sju månader.

Höstfint steg ett: Rent hus

benny_soffa

Det händer ofta om hösten att jag får ett ryck och vill städa och renovera. Kanske är det för att jag bor på jobbet, och på något sätt vill ta tillbaka mitt hem. Första åtgärden denna höst var att fixa ordning och rent. Det gjorde jag motsägelsefullt nog genom att säga upp städhjälpen som vi haft varannan vecka i flera år. Det hände någon psykologiskt i familjen när “någon annan” skulle ta hand om vår smuts, det var som om vi slutade bry oss om vårt eget hem. I fortsättningen ska vi städa själva, däremot tog Jag hjälp och hyrde in en firma för att djuprengöra alla soffor, mattor och sängar. Sånt vi inte kan göra själva helt enkelt.

Vinnarbröd no 3 – Slöingebröd

sloingebrod_1820

Här har vi Slöingebrödet – vårt tredje guld på SM i Mathantverk i klassen surdegsbröd med vete. Det fick högsta poäng i konsistens, 9,5/10 i smak och full poäng även på utseendet. En halv poäng från maxbetyg alltså! Juryns motivering till segern: Ett vackert dekorerat och välgräddat surdegsbröd med ett luftigt innanmäte som är elastiskt, saftigt och aromrikt. Vi bakar Slöingebrödet varje dag året runt, det är alltid handknådat, jäst i två dygn och snabbast slut i hyllan. Idén är att ta råvarorna från så nära håll som möjligt, därför är det mestadels mjöl från Berte Qvarn vi använder. Samt diverse som råkar vara i säsong. Nässlor, maskrosor, syrenblommor, örter, äpplen och jag vet inte allt vi har haft i det. Vad är det i Slöingebrödet idag? har blivit en standardfråga från våra kunder.

Vinnarbröd no 2 – Kvarnbröd

ragbrod6G8A7808

Det här brödet tog hem ett delat guld i klassen surdegsbröd med råg på SM i mathantverk. Juryn tyckte att det var ett vackert bröd där hantverket lyckas öppna råvarans smaker. Nydanande – den nordiska rågkulturen möter det kontinentala. Tydlig rågkaraktär där mustiga och syrliga smaker mognar till en aromatisk avslutning i munnen.

Vinnarbröd no 1 – Halländskt lantbröd

lantbrod6G8A7812

Jag tänker tillbaka på SM i Mathantverk och undrar om det var en dröm. Men vid bakbordet på Solhaga hänger nu tre guldmedaljer i blågula band – vi tog hem första pris i tre riktigt tunga kategorier. Surdegsbröd med vete, surdegsbröd med kulturspannmål, och surdegsbröd med råg (delat guld med Hjulsjö 103). Dessutom fick vi brons för vårt kolasnitt i klassen småkakor. Jag tänkte fira med att publicera våra vinnande recept i veckan som kommer, och vi börjar med det bröd som fick allra högst poäng. Att baka på rena kulturspannmål är den ultimata utmaningen för en bagare. Här finns inga hjälpmedel att luta sig emot, bara teknik och känslan för hur just exakt den här råvaran ska göras största möjliga rättvisa.

SM i mathantverk

sloingebrod_1820

Vi bestämde oss i sista sekunden för att vara med i SM i Mathantverk. Tävlingen har arrangerats i ganska många år nu, men ofta ägt rum i olika ändar av landet dit vi har svårt att åka med färskt bröd. Men till Malmö är det inte ens två timmar, så varför inte? Vi lämnade in bidrag i sju klasser. Taktiken var enkel – att vara oss själva och lämna in precis det vi har i brödhyllan vilken vanlig onsdag som helst. Bakade på mjöl från de halländska kvarnarna, inga nya påhitt. Så här års varierar vi ofta bröden genom att rosta mjöl och hela korn för att sätta smakerna.

Kontrasterna i en oktoberträdgård

souvenir6G8A7700

Höstsolen lyser över Solhaga, det har växlat mellan kyligt och varmt de senaste veckorna. Det är så fint med kontrasterna i trädgården precis i övergången mellan sommar och höst. Se bara på min favoritros Souvenir de la Malmaison mot kornellens djupröda höstfärg. Den här sommaren har vi inte gjort så mycket i trädgården, jobb och hundvalp har tagit all tid. Däremot har vi nog aldrig varit så mycket i trädgården just av samma anledning.

Tillbaka i comfort zone

tjoloholm_sara_ante_1755

Idag har Ante och jag varit på Tjolöholms Slott, där skördefesten drog igång för tionde året i rad. En av de absolut värsta dagarna i mitt yrkesliv utspelade sig just här för exakt åtta år sedan. Det pratas rätt ofta om hur viktigt det är att våga gå utanför sin comfort zone. Att vara stark och modig. Men varför är det så himla viktigt egentligen? Det kanske inte passar alla att göra det? Många tycks ju pressa sig alldeles för långt. För mig är det nog så, att jag borde ha stannat lite oftare där det var vilsamt och bekvämt. I vilket fall har Tjolöholm numera flyttat in i min comfort zone, där är jag bland vänner.

Mysmarknad på Strömma Farmlodge

strommasolhaga_1641

Den årliga skördemarknaden på Strömma Farmlodge är något av det mysigaste jag vet. Därför var det extra nervöst i år när stormen Knud dundrade in över västkusten och hotade att ställa in hela evenemanget. I torsdags kväll fick vi beskedet om att marknaden kanske inte skulle bli av, säkert besked kunde vi få först på fredag efter lunch. Alltså först efter att vi borde ha satt degarna och format alla bröden för kalljäsning…

Ett klassiskt bryt

sara_folktandvarden_1563

Ibland händer det bara. Saker samlas på hög och tillslut får man ett riktigt bryt. Jag gillar ordet. Jag tänker mig det som att regissören i livets teater plötsligt bara skriker – BRYT!!! och sedan stannar allting upp. Nu är det nog, vi behöver samla ihop oss inför nästa scen. Eller ta om den som just utspelade sig och göra den annorlunda. Jag har haft en ganska lång period av jobb utan paus, det har varit Falkenbergs matdagar och tre av medarbetarna sjuka samtidigt, vad är sannolikheten för det? Igår var det den fjortonde arbetsdagen på raken, och när kassan i bageriet började krångla på morgonen var det nog. Jag har haft en ganska lång period av jobb utan paus, det har varit Falkenbergs matdagar och tre av medarbetarna sjuka samtidigt, vad är sannolikheten för det? Igår var det den fjortonde arbetsdagen på raken, och när kassan i bageriet började krångla på morgonen var det nog. Jag vet inte hur många gånger i sommar jag legat på knä och dragit ut olika sladdar ur olika routrar och små plastpluppar för att få kvittoskrivare och kontrollenhet och fan och hans moster att kommunicera med varandra. Nu var tålamodet slut. Riktigt jävla skitslut.

Sida 1 av 7612345»...Sista »