I slutet av 1800-talet bestämde sig grossandlare C H Lydén för att bygga ett rymligt bostadshus i Slöinge. 1900 stod Solhaga klart. När vi köpte huset 108 år senare handlade mycket om att rädda det som räddas kan. Nu när vi har kommit ett steg längre börjar det roliga – att jobba med detaljerna. Förra året skrapade vi verandan och vår fantastiska snickare JB bytte ut ruttna delar mot nya ekblock. Ramverket målades med kittvit linoljefärg precis som huset, och snickarglädjen i grågrönt.
Så i vintras tog vi en sväng förbi Anders och Lena på Nackagårds snickeri och byggnadsvård och där stod de och väntade på oss – ett par slitna men fantastiskt vackra dubbeldörrar med färgat glas. Nu är de snart färdiga att sättas in på verandan, med ett korsfönster på var sida. Vår dröm var också att återskapa det verandastaket med franska liljor som Solhaga hade i original. Men det visade sig vara svårt att såga ut, och inte särskilt hållbart. Så nu har Anders hjälpt oss att hitta en annan tidstypisk modell.
Dörren ska bli järnoxidröd precis som fönsterbågarna, foder och staket ska målas med grågrönt. Och kakdrottningen Mette som även är trädgårdsgudinna ska hjälpa oss att välja växterna som ska rama in det hela. Räkna med att jag kommer att fota en och annan brioche på den verandan i sommar.
Sara bakar 
Hej, Jag e dotter till Anders o Lena på Nackagård, brukar titta in på din blogg ibland. Såg era dörrar häromdagen, dom är helt underbara nu när dom är målade och glasade. Det är verkligen roligt att se att ni bevarar ett av Slöinges finaste hus!
Hej Malin, jag tänkte just att jag skulle titta förbi er någon dag! Jag fick en kopia från mina grannar på ett gammalt brev som någon hade skrivit om sekelskiftets Slöinge, med beskrivning av hur det såg ut då. Tänkte att det kunde vara kul för dig att ha, som också gillar gamla hus :) Jag tar en kopia och en sväng bort till er någon gång nästan helg (om jag hittar brevet, måste leta först….)
Det är så roligt att se er ta hand om Solhaga så fint!!!
Heja er!
Hej hej!
såg din blogg via facebook o min kusin som bjudit in på ngt vis. Uppväxt i Slöinge och såg en glimt av snickarglädjen här. Är du intresserad av det och vill ha mer inspiration till olika snickarglädjen eller bara tycker det är kul borde du kolla in min pappas samling på Berte Museeum. Vi stanna till vid hus och gårdar så fort pappa fick syn på någon fin skulle han upp och rita av. Lite kul. Även om man tycket det mest var jobbigt som barn.
Hade gott!
Hej Kristina, nu har jag äntligen varit på muséet, det är helt fantastiskt! Vilken tur för eftervärlden att det har funnits människor som din pappa. Vårt originalstaket från Solhaga fanns med i samlingen, jättekul att se det på riktigt. Tyvärr tyckte våra snickare att det var alldeles för komplicerat att såga ut, men snirklar och franska liljor, så vi fick nöja oss med en enklare variant. Titta gärna förbi muséet på brödbakardagen i morgon!