Efter artiklarna om mig i Göteborgsposten och Hallands Nyheter kan man tro:

1. Att Solhaga Stenugnsbageri redan har öppnat.
2. Att jag är välkammad och går omkring utomhus bärandes på plåtar med nygräddat bröd.

Inget av dessa stämmer tyvärr. De kunder som redan nu knackat på dörren har fått nöja sig med en tjuvtitt in i en halvfärdig lokal där jag, Ante och Bea står i kladdiga målarkläder, helsnurriga av terpentinångor. De senaste fem dagarna har varit en kamp mot klockan, för i morgon börjar det sista stora fixet med el och vvs. Vi hann precis, men det hade aldrig gått om inte snälla fina Bea hade ställt upp. Som hon även gjort tidigare när jag tagit mig vatten över huvudet (läs detta inlägg så förstår ni). Såna människor växer inte på trän. Ett tack också till Gunnar Ottosson på Ottossons som fick traska ner till färgmakeriet mitt i jullovet och blanda till ny färg när jag ringde och var i upplösningstillstånd för att vi hade fått fel burkar i leveransen (väldigt snygg mörkgrön färg, men kanske inte i bageriet).

Nu när allt är färdigmålat börjar man verkligen känna atmosfären här inne. Jag är väldigt nöjd med beslutet att måla med linoljefärg även om det kräver en del planering med torktider och annat. Allting ser levande och gediget ut. Särskilt när våra snickare JB och Peter har gjort ett sånt otroligt arbete med detaljerna. Salningar, bröstlister, avfasningar på pelare och balkar, allt är perfekt. I vanliga fall brukar vi inte använda lösningsmedel när vi målar med linoljefärg, men eftersom vi har så bråttom nu går det inte att undvika.

Många undrar såklart när bageriet kommer att öppna. Hittills har svaret varit ganska diffust, men nu är faktiskt öppningsdatum i sikte. Om jag får gissa blir det smygöppning första veckan i februari. Hoppas…