Vi har precis landat på Solhaga igen efter en helt fantastisk vecka i värmen på Mallorca. Jag har aldrig varit där förut och varför kan jag inte begripa. Det är ju otroligt fint där! Ja, förutom brödet då, det fick jag längta hem efter.

Det här brödet är ett av mina bästa till frukost. Det är ljust, men ändå med tuggmotstånd från hela och krossade dinkelkärnor. Råvarorna är inte helt lätta att få tag på tvärr, ni som bor nära kan köpa av oss i bageriet. Annars går det bra att ersätta med vetekross och helt vete.

Dag 1, blötläggning
150 g krossad dinkel
150 g vatten
Rör om, plasta över och låt stå över natten.

60 g hel dinkel
några deciliter kokande vatten
Häll vattnet över de hela dinkelkornen och låt stå över natten.
Glöm inte mata vetesurdeg.

Dag 2, bortgörning
Den blötlagda krossen från gårdagen
500 g vatten
650 g vetemjöl
250 g siktat dinkelmjöl
250 g vetesurdeg
10 g jäst
25 g salt
60 g hel dinkel, sila bort vattnet från blötläggningen

Blanda allt utom salt och hel dinkel på låg hastighet i cirka 8 minuter. Blanda i saltet och kör ytterligare 5 minuter. Allra sist blandar du i hel dinkel på låg hastighet i ett par minuter.

Låt degen vila i en plastlåda med lock i cirka 120 minuter, stöt samman degen en gång under tiden. Dela degen i 3–4 bitar. Forma till avlånga limpor som du lägger med skarven neråt på en bricka mjölad med med grovt rågmjöl. Låt bröden jäsa några timmar i rumstemperatur eller en natt i kyl.

Värm ugnen till 275°. Vänd upp bröden på en brödspade eller liknande. Sätt in dem i ugnen samtidigt som du sprutar in vatten. Sänk till 225° och baka i 30–35 minuter, eller till en innertemperatur på 98 grader.

Vår semestervecka i juni har blivit en tradition, och en absolut nödvändig uppladdning inför den hektiska sommaren som väntar på Solhaga. Vi bodde på toppenfint hotell med massa pooler i utkanten av Alcudia, men åkte omkring ganska mycket i bil som vi hyrde. En av de små pärlorna vi hittade var ett litet hotell med bara fyra rum i Alcudias gamla stad. Ca´n Pere  heter stället, och på innergården kunde man sitta i lugn och ro och äta fantastisk sallad med bladspenat, apelsin, parmesan och valnötter.

För att inte tala om den här maffiga chokladbakelsen med bär och apelsinsås. Om ni undrar varför bilderna ser lite knasiga ut är det för att jag lämnade kameran hemma och testade att fota med tadaa på min Iphone. Ramen heter vintage.

Och efter en lång och krokig biltur över de höga bergen längs nordvästkusten kom vi fram till den lilla byn Estellencs där Antes moster Birgitta bor sedan 40 år tillbaka. Huset som hon har ritat själv ligger på en sluttning ovanför byn, med utsikt över hav, berg och mandelträd. För första gången på väldigt länge upplevde jag att vi var helt lediga. Solhaga och bageriet kändes extremt långt borta på ett bra sätt.

Plask i poolen, med utsikt över bergen som numera är klassade som världsarv. Nästa år åker vi tillbaka hit.