Här har vi ett ljust och gott bröd, med malda pumpakärnor som ger en lite grönaktig ton åt innehållet. Kanske kan passa nu när våren troligtvis är på väg.

Dag 1
Mata vetesurdeg

Dag 2 – Levain
150 g vatten
50 g vetesurdeg
300 g vetemjöl
Blanda i maskin cirka 5 minuter på låg hastighet. Låt jäsa upp ie nlätt inoljad plastlåda, det bör ta 4–6 timmar. Du har nu en levain du kan baka med direkt, eller sätta in i kylen för bak nästa dag.

Dag 3
500 g vatten
500 g vetemjöl
230 g grahamsmjöl
125 g malda pumpakärnor (kör dem i mixer)
20 g pumpakärnolja
22 g salt

Blanda levainen med alla de andra ingredienserna utom saltet på låg hastighet i cirka 8 minuter. Om du är osäker på levainens jäskraft, tillsätt några gram jäst. Blanda i saltet och kör ytterligare 5 minuter.

Låt degen vila i en plastlåda med lock i cirka 90 minuter, stöt samman degen en gång under tiden. Dela degen i tre bitar, eller vilken storlek som nu kan passa dina brödformar. Forma till limpor och lägg med skarven neråt i formarna. Låt bröden jäsa några timmar i rumstemperatur eller en natt i kyl.

Värm ugnen till 275°. Gör några snitt och sätt in formarna i ugnen samtidigt som du sprutar in vatten. Sänk till 225° och baka i 30–35 minuter, eller till en innertemperatur på 98 grader. Om bröden inte får tillräckligt med färg kan du ta dem ur formarna efter 25 minuter och baka dem på plåt resten av tiden.

Det är inte många som tror på våren längre, men jag är ganska säker på att den finns. Därför har jag varit runt den här veckan och fixat dynor och plädar, planteringskrukor och annat som kommer att behövas när man minst anar det.

Pojken får hitta en annan favoritplats, för i den här hyllan ska det vara glas, vattenflaskor, servetter, vattenskålar till hundar och alla andra som snart kommer att vilja fika i Solhagas trädgård.

En annan sak som hände i veckan var att Miljö & Hälsa kom på överraskningsvisit. Jag var själv inte där, men de andra hanterade situationen med lätt hjärtklappning och djupa andetag. Inspektören vände och vred och lyfte och kollade överallt – och vi fick inte en enda anmärkning! Kan vara för att alla är så bra på att följa våra järnhårt uppstyrda städrutiner. Och se med vilken stil och grace Emma hanterar hink & mopp.