Sista dagen på vår ”worcation” som Ante så fyndigt uttryckte det. Eller ”bakation” om man vill vara lite mer specifik. För så känns det verkligen, även om jag har jobbat rätt mycket på Söderberg bakery här i Edinburgh så har det hela varit som en enda lång semester. Jag åker hem utvilad, inspirerad och full av nya idéer. Och inte ett knyst har jag hört från bageriet i Slöinge på hela tio dagar, det känns helt otroligt att ha fått lämna Solhagabubblan så här länge.

Målet för hela min vistelse här var att vara med och sätta ett grundsortiment som känns svenskt, och vi kom en riktigt bra bit på väg. Idag gick jag och Ante en runda till de två bakery shops som har öppnat under de senaste dagarna. Här i butiken i Quatermile syns det spår av Solhaga i form av lantbrödet, som här fick heta Farmer´s loaf. Vi har ändrat receptet lite så att en skållning av klippt råg får ge lite extra tugg åt inkråmet.

Farmer´s loaf
Skållning, dag 1
75 g krossad råg
75 g kokande vatten
Häll kokande vatten över rågen, plasta över och låt stå över natten.

Bortgörning, dag 2
500 g vatten
200 g rågsurdeg
20 g jäst, kan uteslutas
700 g vetemjöl
17 g salt

Blanda allt utom saltet i cirka 8 minuter i degblandare på låg hastighet. Tillsätt saltet och kör ytterligare 5 minuter. Mjölet här i Skottland är från Shipton Mill, och vi har fått justera vattenmängden lite uppåt, så det kan hända att det här receptet behöver justeras med mjöl och vatten för er som bakar hemma i Sverige.

Låt degen vila i en plastlåda med lock i cirka 60 minuter, troligtvis  längre om du bakar utan jäst, stöt samman degen en gång under tiden. Dela degen i tre bitar. Rundriv och lägg dem med skarven uppåt på en bricka som du mjölar med rågmjöl. Låt bröden jäsa några timmar i rumstemperatur eller en natt i kyl.

Värm ugnen till 275°. Vänd upp bröden på en brödspade eller liknande. Snitta ett kors och sätt in dem i ugnen samtidigt som du sprutar in vatten. Sänk till 225° och baka i 30–35 minuter.  Öppna luckan några gånger mot slutet av baktiden för att bygga upp skorpan.

Mackorna på plats i Stockbridge-butiken. Soft sandwich som jag berättad om i förra inlägget, skållad havre och längst till höger vår käraste lilla frukt & nöt.

En hel del söta bakverk har vi också pysslat med. Jan Hedh var med oss de första dagarna, och utsatte oss för ett pastry boot camp i rasande tempo. Vi gjorde sex olika desserter bestående av minst tre komponenter styck, budapestbakelse, biskvier, citronrullar med lemoncurd och marängsmörkräm, chokladtårta med rödbetor och pecannötter, prinsesstårta och så vidare och så vidare.

Och efter att Jan hade lämnat oss (han skulle hem till Malmö för att blåsa en jättestor sockerskulptur på uppdrag av något stort hotell föreställande två flamingos, palmer och en stor ananas, det är sånt han gör liksom) så fortsatte Olga och jag med kladdkaka, jitterbuggar, hallongrottor, fruktkaka med hallon, bärrutor, havrekakor och så hela det nya brödsortimentet på det. Jag hade tänkt att blogga parallellt med arbetet men har inte haft en sekund över. Men jag lovar att det kommer en hel del recept framöver.

Jag längtar hem, men samtidigt kommer jag att sakna det här! På bara tio dagar har det blivit vardag att promenera från lägenheten på Lochend Close (med heltäckningsmattor i båda badrummen), upp för Royal Mile, vänster vid Bank of Scotland ner till Quartermile. Så här ser det ut tidigt på morgonen när man kommer till bageriet, som ligger på andra våningen.

Och nej, jag kom inte över min fobi för rutiga kläder, så det blev ingen kilt för min del. Däremot en mörkblå basker med äkta fjädrar. På 164-166 Canongate hittade vi Canongate Jerseys and crafts, en riktigt fin butik med äkta skotskt hantverk till skillnad från allt krimskrams på gatorna närmare slottet. Inte konstigt att det behövs både stickat och whisky i det här landet, jag tror inte jag har frusit så ända in i märgen i hela mitt liv. Det är rått, fuktigt och kallt, till och med värre än Göteborg!

En annan favorit var I J Mellis, på 30 Victoria Street – stans bästa ostbutik med många goda inhemska ostar. Helt ljuvlig!

Earthy, kombinerat café och ekobutik med delikatesser på 1-6 Canonmills Bridge. Fin inredning i återvunna material.

Café Royal Circle bar på West register Street. Klassiskt och gemytligt på samma gång. Ante och jag lämnade barnen hemma en stund och firade med öl och champagne, i Skottland får man nämligen inte ta med barn på lokal om inte alla i sällskapet beställer in mat.

Fast skylten utanför håller jag inte med om. Å andra sidan kan jag förstå dem, för det mesta av brödet man hittar här är verkligen sorgligt dåligt. Men förhoppningsvis kan Söderberg berätta lite happy stories för människorna här framöver.

Massor av god mat har vi ätit, allt från fish´n chips på enklare pubar till mat av lyxigare sort. Två matupplevelser stack ut från mängden. Igår kväll blev det ett besök på Café st Honoré på 34 North West Thistle Street Lane. Barnen provade en äkta skotsk black pudding och det blev tummen upp. Max var inne i köket och pratade med kockarna, som aldrig tidigare hört talas om barn som varit så entusiastiska över denna nationalrätt.

En värdig avslutning – middag på Timberyard på 10 Lady Lawson Street, en helt makalös restaurang med fokus på hållbarhet och lokala råvaror. Det blev en spektakulär åttarätters meny med dryckeskombinationer som fick oss att nästan smälla av. Detta var helt klart en av de absolut bästa måltider jag ätit någonsin. Här i sällskap med vår fina Linnea som nu ska stanna kvar här i Skottland och jobba för Söderberg i ett halvår. Stor kram och lycka till Linnea, vi får väl se om du fastnar här eller om du kommer tillbaka i juni!

Måltiden började med bröd samt rökt och vispad benmärg serverad i själva pipan. Sedan fortsatte det i samma himmelska stil…

… ända till sista efterrätten. Fråga mig inte exakt vad som ligger på tallriken, det är inte alltid så lätt att förstå vad folk säger i det här landet. I vilket fall var det fruktigt, kallt, sött och syrligt, med skotsk mjöd i glaset. Skål!