Det är onsdag kväll, och vi har just avslutat den femte och sista dagen av Solhagas totalrenovering. Istället för den vanliga doften av bröd och bullar är det lukten av linoljefärg som dominerar. Rosa målar väggarna med Ottossons linoljefärg i vår specialkulör 2005-Y30R medan jag tar hand om griffeltavlefärgen till brödhyllan.

Det har varit så roliga dagar. Jag får flashbacks till tiden då vi startade bageriet för sju år sedan. Peter och Jan (även kallad JB) som gjorde allt snickarjobb bodde i princip här under de fem månader det tog att bygga. Nu när de dök upp igen med sina verktygslådor kändes det precis som förr på ett väldigt fint sätt. Peter har gjort innanfönster och Jan nya hyllor till butiken. Här är det bordsunderreden som skruvas ihop.

Det är först när man börjar renovera som man fattar hur slitet det faktiskt är. En del kanske undrar varför vi inte lät en målarfirma göra alltihop, men jag tycker att det finns en poäng med att vi tar hand om vår egen arbetsplats.

Vi kan flytta runt saker som vi vill och göra saker i det tempo vi själva bestämmer. Och då kommer det viktiga ifrågasättandet av nuvarande ordning, och skapandet av en ny. Varför har vi inga eluttag ovanför kondisbänken? Ska fritösen verkligen stå till vänster, och är det inte bättre att vi bär upp alla grytlock som aldrig används på vinden? Elin och Karin diskuterar.

I går kväll drog jag sista penseldraget, det var på en golvlist vid städskrubben. Nu är hela lokalen på hundra kvadrat målad från golv till tak, ni fattar vilket jobb. Så fantastiskt fint att bli färdig.

Bara det där lilla plocket kvar… så här såg det ut när vi började i morse. Men även om det ser ut som ett kaos kändes det hela tiden under kontroll. Vi hann precis det vi skulle och lite till på fem dagar. Idag var vi fem personer, en elektriker och en snickare, så lagom till eftermiddagen var bordet röjt för uppslagning av morgondagens bröd. Jag kan skatta mig lycklig som vara en del av det här gänget. Det är så mycket driv och vilja framåt, men samtidigt en lyhördhet som gör att vi kan jobba långa stunder nästan utan att behöva kommunicera  med ord. Det är inte ofta jag har upplevt den kemin i en arbetsgrupp.

Jag åkte till Varberg och hämtade de nya bordsskivorna i svart marmor från Granitbolaget, det var i grevens tid som man säger för att vi skulle hinna limma ihop dem med underredena. Men nu ligger de där och kommer att torka alldeles lagom till imorgon då vi öppnar.

Ikväll gick jag omkring och bara mös, gjorde iordning blomvaser och rättade till de sista detaljerna. Det har blivit makalöst fint och det ska bli så roligt att ha öppet imorgon. Jag ska ta fler bilder imorgon, så i slutet av veckan ska ni få se hur alltihop blev med före- och efterbilder.