I söndags ställde vi om klockan till sommartid, men just nu känns den varma årstiden väldigt långt borta. Så här års skulle jag skrivit om de första vårtecknen, om mina speciella snödroppar av gammal sort, om krokus och rensning. Men jag vaknade till ytterligare en morgon med ett snötäckt Solhaga. Fast inte så mycket snö som på bilden. Den är tagen för tre år sedan av min vän Linda Stensson Tengvall, som bor några hus bort här i Slöinge. Hon är fotograf och driver dessutom egna Magasin Dagg, med massor av fin inspiration kring hållbar livsstil.

Så jag tänkte att vi skulle bejaka vintern istället, Linda har gett mig lov att publicera de fantastiska bilderna som publicerades i ett stort reportage i Allt om Trädgård för ett par år sedan.

Linda ringde mig tidigt på morgonen, vi hade pratat om att göra ett vinterreportage om trädgården. Idag är det perfekt, jag kommer över direkt, sa hon. Jag drog på mig varma kläder och lite smink och gjorde mig redo för fotografering med varm choklad på verandan. De fina pardörrarna har vi köpt på Nackagårds Snickeri och Byggnadsvård i Sörby, de har suttit på ett hus i Halmstad byggt någon gång på 1800-talet. De färgade originalglasen är en av mina favoritdetaljer på hela Solhaga.

Jag är själv uppväxt i ett gammalt hus med stor trädgård, och har alltid drömt om att hitta hem till ett liknande ställe. Som liten älskade jag att rensa ogräs, jag fick tio kronor i timmen men gjorde det knappast för pengarnas skull. Så gissa om jag blev helt till mig när vi var på visning här i mars 2008. Tomten är totalt 1400 kvadrat, alldeles lagom stor tycker jag. Med riktigt gamla äppelträd, som någon beskurit med stor omsorg under åren.

Den fina kringlan som min svägerska Alexandra hittade på en loppis i Danmark. Som frostad med socker denna vintermorgon.

Vintermagi. Ett syrenskott i häcken har letat sig upp och blivit ett träd. Nu i sin finaste kristalldräkt.

När vi hade byggt färdig bageriet och renoverat det mest nödvändiga invändigt tog vi tag i trädgården på allvar, hösten 2013. Våra grävarvänner Anders och Anders på Bobergs Maskintjänst kom med sina grävskopor och lassvis med komposterad jord som vi köpte av Micke på Ugglarps Grönt. Allt för att få en snabb tillväxt i rabatterna. Här har vi de röda kornellbuskarna som skapar ett insynsskydd mellan vår och grannens uteplats. Kornellen är så fin hela året, de röda grenarna går fint ihop med husets detaljer i mörk järnoxidröd. Vi får ofta frågor om färgsättning på huset, det är en klassisk halländsk kombination. Kittvit på fasaden, grågrönt runt fönstren. Allt målat med standard linoljekulörer från Ottosons Färgmakeri.

Och tittar vi åt höger ser vi att det röda matchar även gårdshuset, målat med klassisk faluröd slamfärg.

Trädet i mitten på innergården var bara en liten kvist 2013. Det är ett körsbärsplommon (Prunus cerasifera), med mörkröda löv och ljuvliga rosa blommor på våren. Idag är det betydligt mäktigare, med sina fyra meter i höjd bryter trädet upp den öppna ytan på ett fint sätt.

En slumrande köksträdgård. Jag bara längtar efter att få röra om i jorden och se vilka kryddor som överlevt vintern. Plantera sockerärtor och vallmoblommor.

Björnbär har letat sig in genom pilstaketet från grannen in till vår sida. Här plockar jag mina bär till frukostyoghurten i september.

Vi har egna björnbär också, en taggfri sort som mognar lite senare i oktober. Mitt absoluta favoritbär. Den fina ställningen har vi köpt på Löddeköpinge Plantskola, där vi också köpte de flesta av växterna när vi gjorde om trädgården.

Vi önskade oss en trädgård som skulle vara fin hela året runt. Att vi skulle kunna gå runt huset vilken dag som helst på året och uppleva magi. Och så har det blivit. Här har vi vissen kransveronika som påminner om sommardagar i vår lugna vrå bakom huset. Ett väldigt fint lockbete för humlor och fjärilar, som hjälper till med pollinering av fruktträd och bärbuskar. Trots att det pratades om ett dåligt äppelår hade vi massor av frukt i höstas.

Antes favoritblomma, kärleksörten. Lika fin på vintern.

Mjukt inbäddad favoritlykta med frost.

Visst är det fint, men aldrig har väl våren varit så efterlängtad som nu. Tack till vintern för den här gången, och till Linda för bilderna!