Jag fick ett brev häromdagen, som jag blev väldigt glad för.

Älskar ert bröd och då framförallt ert frukt- och nötbröd, det är så magiskt gott att rosta på morgonen! Varje gång jag kör förbi ute på E6an så blir det en avstickare för att köpa något av era underbara bröd. Nuförtiden är det dock ytterst sällan då jag sen några år bor utomlands, man kan tro att efter 4 år borde abstinensen svalnat men icke! Och så för några veckor sedan fick jag besök av min mor och hon hade med sig ert bröd! Lyckan var stor och det har avnjutits i andakt men, nu är det dock tragiskt nog slut.

Så jag undrar, nu när abstinensen är stor och närmaste bröd är 6874 km bort, finns det någon möjlighet att få receptet? Eller om ni kanske kan peka mig i rätt riktning kring om det är surdeg på råg eller vete, vilka mjölsorter ni använder?

Hade varit superkul med en bakbok från er, kanske inte enbart för recepten utan även för fina bilder och för att förmedla känslan som infinner sig när man besöker er.

Ja, vad säger ni? Efter tio år med bloggen och åtta år med bageriet, kan det vara dags för en bok? Tanken har funnits där många gånger, men också en känsla av att jag vill vänta tills jag verkligen vet vad Solhaga är. Det har varit i rörelse hela tiden, idag jobbar vi inte alls som vi gjorde från början. Men kanske börjar det hitta sin form nu. Kanske borde jag sluta tänka på alla fantastiska bakböcker som redan finns och jämföra mig med dem, för Solhaga finns det ju bara ett av? Jag ska tänka vidare på saken.

Till dess får ni receptet på frukt & nöt-brödet. Jag skrev om en liknande variant för sju år sedan med hänvisning till att det riktiga receptet var hemligt. Men hemligheter håller jag inte på med längre. Här har ni det rakt upp och ner precis som vi gör det.

Solhagas frukt & nöt

50 g ströbröd
100 g vatten

500 g vatten
150 g rågsurdeg
20 g jäst
900 g vetemjöl
20 g salt

90 g gula russin
90 g mörka russin
90 g torkade aprikoser
65 g hasselnötter
65 g valnötter

Lägg ströbrödet i blöt över natten. Fast du kan helt hoppa över ströbrödet om du vill, vi har med det för att vi återvinner allt bröd som blir över och att det ger en trevlig rostad smak.

Blötlägg torkad frukt och nötter en timme innan du ska göra degen. Sila bort vattnet och använd det som degvätska.

Blanda allt utom frukt och nötter i degblandare, cirka 10–15 minuter. Tillsätt frukt och nötter och blanda kort tills du har en jämn deg. Låt degen vila i 90 minuter, vik ihop den en gång under tiden.

Dela i bitar på cirka 550 gram. Forma till bröd, rulla dem i en hög vetemjöl så att de får en fint mjölad yta vid bakningen. Vi brukar vrida till dem så här…

… och lägga i form.

Men det går också bra att forma dem med en tydlig skarv i mitten…

…och jäsa med skarven neråt utan stöd. När man sedan vänder upp och bakar med skarven uppåt spricker den fint.

Låt jäsa över natten i kyl eller tills de är klara i rumstemperatur.

Värm ugnen till 275°C med en plåt eller baksten inne. Sätt in bröden och spruta in vatten samtidigt. Sänk sedan värmen till 230° och baka till fin färg, cirka 25 minuter eller tills bröden har en innertemperatur på 98°.

Allra finast är brödet i genomskärning. Här skivat i vår alldeles nya brödskärarmaskin, som är vår senaste stora investering i bageriet. Numera kan man få brödet skivat för två kronor per limpa. Vilket utlöste en liten debatt på facebook, tänkte skriva mer om det i ett annat inlägg.

Jag tar med er ut i naturen istället, för det är en bra plats att vara på när man formar sina framtidsplaner. Vem vet, kanske hittar man en bra idé till en bakbok där ute i skogen? Ante, Benny och jag gjorde en utflykt till Hiaklitten, ett naturreservat öster om Tvååker. Tre branta kullar tog vi oss uppför och nerför. Mycket ansträngande men hisnande vackert var det.

Hela varvet runt tog nästan två timmar. 5,5 kilometer stod det på kartan, men det måste varit fågelvägen, för min klocka visade runt 7 kilometer. Tur att vi hade vatten med oss, och hittade en stol mitt i skogen att filosofera på.

Sedan åkte vi till Korndals Gård, där Martin och Jenny driver gårdskafé och ponnyridning sedan förra året. Vi fick kaffe och hembakat, och de berättade om sina planer för gården. Jag kände så väl igen mig, en liknande resa har vi ju också gjort. Man börjar i liten skala, och så drömmer man vidare. Det fina är att man aldrig blir klar.

Därför är det så viktigt att hitta sina viloplatser. Komma hemifrån för att hämta kraft och ta sats. Blunda, vända ansiktet mot solen och fortsätta drömma.