Förra veckan hälsade Dagens Industri på när vi höll på som bäst med att rulla saffran inför Lucia, och idag publicerades reportaget om hur vi hanterar elkrisen på Solhaga. Brev och meddelanden med hejarop trillar in, och jag är så glad för all positiv uppmärksamhet vi fått sedan mitt förra inlägg om kilowattnörderiet.

Vi följer upp förbrukningen hela tiden, och ligger stadigt kvar på 26% i besparing, trots att det blivit kallare och priserna stiger på grund av olika faktorer som sammanfaller ganska olyckligt. ”Den perfekta stormen” kom tydligen i form av vindstilla och snö. Jag antecknar varje dag hur ugnar och andra maskiner används, och jämför sedan med förbrukningen för att hitta ledtrådar till vad vi kan göra annorlunda.

Hm… billigare, det vet jag inte faktiskt. De senaste dagarna har elen varit så hiskeligt dyr att jag har svårt att greppa det. Det luriga är att vi får facit ganska långt i efterhand, det är först i januari när räkningen kommer som vi har det svart på vitt.

Som vanligt försöker jag ta kontrollen, jag har skapat ett exceldokument där jag kan fylla i priser och förbrukning (grönt), samt skatter och allt annat som ska med, för att få en vettig prognos på vad elen kostar per dag (gult). Just nu ser månadskostnaden ut att bli över 50 000 kr och det är ju inte så kul. Men – hade vi inte lyckats spara så mycket hade det blivit 70 000, och det motsvarar ju ändå en halvtidstjänst.

Jag vill verkligen se på saker från den ljusa sidan nu när det är som allra mörkast, men samtidigt är det mitt jobb att vara realist. Hittills i december kostar elen alltså uppåt 1700 kronor per dag (inklusive moms), vilket är helt sjukt. Tänk då en måndag med snöoväder i lågsäsong då dagskassan ligger på 6000 kr, är det ens någon idé att ha öppet när elkostnaden äter upp 28% av omsättningen?

Än så länge håller vi fast vid att ha öppet varje dag och jag vill inte ändra på det. För mig finns det något symboliskt viktigt som handlar om andra värden, att byns bageri inte viker ner sig och deppar ihop mitt i bistra vintern.

Mörker kan ju också göra att det blir ännu mysigare att till exempel ordna med julmiddag åt ett privat sällskap i salongerna.

Just nu jobbar jag mer än vad jag kanske någonsin har gjort förut och då är jag som ni vet inte direkt någon latmask till min natur. Eftersom vi är två bagare färre och har öppet alla dagar blir det jag som får producera det mesta av både bröd och kondis. Det kanske låter lite tungt, men jag älskar jobbet och har roligare än på väldigt länge. Och så lätt det är att gå sina tjugotusen steg per dag, när människor omkring en är med på tåget. Det är väl också så, att när en kris kommer tar man sig samman och gör det man måste.

Till exempel måste man baka saffranskringlor, och dessutom dela receptet här på bloggen eftersom jag tror att detta kan vara den absolut godaste bulle som någonsin bakats här på Solhaga. Varsågoda!

Saffranskringlor med brynt smör, mandel, lingon och pistage
ca 30 bullar

Tänk på att börja med fyllningen dagen innan, eftersom smör ska brynas och stelna över natten.

500 g kall standardmjölk
1 tsk saffranspasta (recept här) eller 1 g saffran i påse.
200 g socker
50 g jäst
8 g salt
200 g mjukt smör (inte smält)
ca 1100 g vetemjöl med hög proteinhalt

Det går såklart bra att utesluta saffran om du inte gillar det, ta i så fall 15 g grovmalen kardemumma i stället.

Lös jästen och saffran i mjölken. Tillsätt resten av ingredienserna (mjölet sist) och knåda i maskin i 20–25 minuter eller för hand så länge du orkar. Det är viktigt att degen är smidig och elastisk.

Platta ut degen på en plåt, täck över och ställ in den i kylen en stund så att den får slappna av lite. Då blir den lättare att kavla ut.

Basfyllning med brynt smör och mandelmassa
250 g smör
500 g mandelmassa
en nypa salt
Bryn smöret i en kastrull, inte på högsta värme utan gärna lite långsamt tills det får perfekt nötig ton. Häll i en skål och ställ in i kylen tills det stelnat. Kör mandelmassan mjuk i en assistent med vinge, och tillsätt det stelnade smöret lite i taget tills den går ihop. Gärna en nypa salt i, det blir alltid gott. Spara nu 400 g av fyllningen till att breda ut över degen. Resten använder du till att göra apelsin & saffransfyllning:

Apelsin & saffransfyllning
Den här fyllningen gjorde vi som ett sätt att ta vara på den saffran som blir kvar i mixern när man gör saffranspasta inför julsäsongen. Istället för att diska ur mixern och hälla ut all god saffran i vasken, så ”städade” vi mixern genom att köra ner mandelmassa som sedan fick absorbera det som fanns kvar. Här ska tas vara på minsta pistill! Detta kan du utesluta i denna fyllning om du vill, för det är ytterst lite saffran du ska tillsätta i så här liten skala.

350 g basfyllning som blev över från receptet ovanför
50 g kanderade apelsinskal
1 apelsin, zest och kanske även lite saft om du vill ha mer smak
ytterst lite saffran om du vill

Blanda i assistent med vinge och lägg upp i en spritspåse.

Utbakning
Kavla ut den kalla saffransdegen till en rektangel och bred på basfyllningen. Vik ett treslag, alltså så att det blir tre lager deg. I bageriet väger vi varje remsa ungefär 90 gram, då blir bullen ganska stor. 50–60 gram kan vara mer lagom för hemmabak.

Tvinna sedan varje remsa och snurra till en snäcka från mitten och utåt. Lägg bullarna med rejäla mellanrum på plåt med bakplåtspapper och låt jäsa i cirka 30–60 minuter, hur snabbt det går beror på rumstemperaturen.

Pensla försiktigt med äggstrykning när de är färdigjästa. Spritsa en klick apelsin- och saffransfyllning i mitten, strö på några frysta lingon och hackade pistagenötter eller flagad mandel.

Baka av bullarna i 230° varm ugn i 5–8 minuter (beroende på storlek) tills de fått gyllenbrun färg, kolla att de även har fått fin färg på undersidan.

När de kommer ut, pensla med sockerlag som Nelli gör här medan Jack Mikrut fotograferar.

En god bulle som lyser upp i mörkret. Glad lucia till er alla!