Jag håller på att vakna upp ur drömmen om bageriet. GP landar på köksbordet med ett stort reportage om människor som lever sitt drömliv. Sånt brukade jag läsa med en suck av längtan efter något annat, och helt plötsligt är det jag själv som står där med en plåt emmer & valnöt över hela uppslaget. Jag hinner nästan inte läsa klart förrän telefonen ringer och en helt okänd jättegullig människa vill önska oss välkomna till Slöinge. Och tidigare i veckan skrev Hallands Nyheter en helsida om mig, med rubriken Stenugnsbagerskan i Slöinge. Jag nyper mig i armen. Det här händer verkligen. Fortsätt läsa Ett hårt nyp i armen