Den här veckan har vi vinkat farväl till Gustav Fagerman, som lämnar oss efter mer än tre års makalöst fint samarbete. Ni som följt mig ett tag här på bloggen vet ju att min seriösa bagarkarriär tog sin början på en treårig kurs i stenugnsbakning för Jan Hedh. Och visst var det festligt att träffa en sådan mäktig bagarprofil och lära sig ett och annat. Men det allra bästa med kursen var att jag träffade Gustav där, för det är egentligen han som har lärt mig i princip allt.

Dock vågade jag inte prata med honom alls vid första kurstillfället i april 2010, eftersom han verkade så himla duktig och jag bara var en nervös liten amatör, utklädd i bagarmössa och randigt förkläde (längst till vänster på bilden, Gustav gömmer sig på bakre raden bredvid Jan Hedh). Men så delade vi bil på vägen upp till Lyckans Stenugnsbageri i Hunnebostrand några månader senare, och under den resan fick jag berättat om vilka drömmar och planer jag hade för Solhaga. Han hakade på och tillsammans finslipade vi på drömmen in i minsta detalj ända tills den blev verklighet i februari 2011.

Sedan dess har vi slitit sida vid sida, här håller vi på med provbak precis i slutfasen av bygget 2011. Jag blandar surdeg och Gustav kommer gåendes med något gult (vad kan det vara?). Det har varit både ups and downs, men fantastiskt lärorikt och roligt under resans gång. Men som med allt roligt och fint måste det också finnas ett slut. Gustav har ju lämnat oss en gång förut, (i det här inlägget) men den här gången är det på riktigt. Han ska nämligen starta sitt eget Artisan Bread på Kasernhöjden i Karlstad, och hur det går kan ni läsa om på hans blogg.

En av Gustavs bästa egenskaper är att han tycker om att proppa sin omgivning full med godsaker hela tiden. Han blir helt enkelt sjukt nöjd när andra äter. Här har vi avskedsfikat, en tarte med jocondbotten indränkt i rom, en fyllning med vanilj och vit choklad, och så hallonmousse på det. Det är bara att gratulera Karlstad helt enkelt.

En av de första sakerna jag fick lära mig av Gustav var hur man snurrar en kardemummabulle. Receptet på bullen hittar ni här. Sedan kommer vi till själva snurrandet:

)

Det är viktigt att den sista biten remsa hamnar precis mitt över och under bullen. Då jäser den uppåt och håller ihop på detta vis.

Om det blir obalans i bullen kan den nämligen välta. Inte perfekt.

På sommaren gäller det att få upp snurren ordentligt. Då kan raden av remsor kännas oändlig.

Men belöningen kommer tids nog när man jobbar hårt, det vet vi nu. Och det är ingen tvekan om att Artisan Bread i Karlstad också blir en dundersuccé. Hejdå Gustav, vi kommer att sakna dig!