Huskorsets plommonmarmelad med sötmandel

I bloggvärlden heter hon Huskorset, för mig är hon Tove. Hennes pappa har varit sjuk en längre tid, och till slut blev det dags för den där sista resan ner till Skåne för att säga hejdå. Jag kan sympatisera starkt med det eftersom jag själv gjorde en liknande resa för elva år sedan, när min pappa dog.

Mitt upp i allt detta kommer denna underbara Tove ihåg att jag för ett bra tag sedan bad om att få en burk av hennes plommonmarmelad med sötmandel i utbyte mot lite ekologiskt bagarmjöl från Berte Qvarn. Hon tar med en burk på resan och stannar i Slöinge på vägen hem för att lämna över den. Dagen efter att hennes pappa gått bort. Jag blev så glad att jag glömde bort att ge henne mjölet.

Huskorset gör ingenting halvhjärtat. Sätter hon på ett lock så sitter det där. En dag måste jag be henne om receptet på den här ljuvliga marmeladen.

I morse dukade jag högtidligt med finaste marmeladskeden i silver medan jag tänkte på Tove och hennes pappa. Locket satt som berget, så jag fick gå ut i den iskalla snickarboden och sätta burken upp och ner i skruvstädet. Det var värt besväret. Till frukost blev det kaffe, en skiva rostad levain med philadelphiaost och så denna plommonmarmelad med sötmandel som var så fantastisk att jag aldrig varit med om bättre. Jag hoppas att Toves pappa hann smaka innan han lämnade jordelivet. För så god marmelad kan det omöjligt finnas någon annanstans, inte ens i himlen.

 

3 reaktioner på ”Huskorsets plommonmarmelad med sötmandel

  1. I morse blev det repris på samma macka, lika gott i dag. Ante förstår dock inte storheten i det här med sötsaker på morgonen. Och så undrade han varför det var hela vitlöksklyftor i marmeladen… :)

    Mjölet kommer snart, jag lovar.

  2. Säg inte det. (Ang plommonmarmelad i himlen.) Sedan svärfar dog här i höstas kan jag inte tänka på annat än att han sitter där någonstans med kompisarna och äter wienerschnitzel, rabarberkräm, napoleonbakelse med äpplemos och dricker cognac. Och allt smakar såklart himmelskt gott.

    Är ni nere något nu framöver? Jag skulle vilja komma på husesyn. Visade föresten din blogg för Hanna Egenwall (utflyttade slöingebon som bor i Köpenhamn) häromveckan och det visade sig att hennes mor- eller farföräldrar (jag minns inte riktigt) hade bott i huset intill. Världen är liten. Eller nej föresten. Slöinge är litet. :-)

Lämna ett svar till Lisa Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s