Idag firar jag och Ante tjugo år som par, och vi firar storstilat i Las Vegas. Som en liten överraskning har jag satt ihop ett bildspel som jag ska visa för honom och barnen ikväll, och jag kan faktiskt inte låta bli att dela det med er. Här har ni vår historia.

Det här är första bilden på mig och Ante, den 31 december 1995 hos Mats och Olof på Engelbrektsgatan 53 i Göteborg – för exakt tjugo år sedan alltså. Jag skulle fylla 22, han 28. Vi hade så fruktansvärt roligt den kvällen, men det var nära att det hela höll på att gå snett. Jag fick några glas för mycket att dricka och Ante skulle iväg till en annan fest. Men lovade att komma tillbaka och hämta mig. När jag vilat upp mig några timmar under en filt på soffan och skulle ta första morgonvagnen hem till Majorna, då stod Ante i trapphuset och hade kommit för att hämta mig precis som han hade sagt. Vi tog i handtaget från var sin sida av ytterdörren, exakt samtidigt. Sedan dess har vi hållit ihop.

Jag hade just färgat håret svart och skulle flytta till Stockholm och plugga filmvetenskap. Men som tur var fick jag sommarjobb som reporter på GT och kunde flytta hem igen. Här är en bild från Nålsögat på Marstrand sommaren 1996.

Förlovning i Hemsedal 1998. Här tillsammans med vännerna Christian, Mats och Karro. Samma Mats vars nyårsfest vi blev ihop på, och som vi också fick fira vårt 10-årsjubileum med. Senare samma år tog cancern hans liv, men hade han fått leva skulle vi nog ha firat det här nyåret ihop. Vi saknar dig Mats!

Love Boat var en teveserie som gick på TV3 under vår första tid tillsammans. En riktigt dålig serie, fast med en väldigt glamourös signaturmelodi som satte sig direkt och blev vår låt. På bröllopet fick vi gå upp på scenen och sjunga duett.

00-talet. Vi jobbade båda i den heta IT-branschen och levde livets glada dagar. Ante följde med mig på körresa till Prag.

2001. Vi köpte lägenhet på Norra Liden. Vitt och fräscht skulle det vara.

Det här var sååå trendigt 2001. Tevebänk och kuddar från House, tjockteve av senaste modell.

2002 och bara ett par dagar kvar till Max.

Far och son. Som synes i annonsen hade vi till och med en familjehemsida, där våra vänner kunde rösta om vilket namn de tyckte var bäst. Hade Max blivit en flicka hade han hetat Milla.

Med Max 2003. Det var omöjligt att ta skarpa bilder på honom eftersom han aldrig satt still.

2004 på Josefina och Sjoerds bröllop i Holland. Jag i kläder från mitt dåvarande favoritmärke Nanso, Ante luftig och ledig i vitt linne eftersom han hade glömt kostymen på mormors flygel i Allerød.

2005 blev vi fyra. Vi var inte vårt snyggaste kanske, men väldigt lyckliga.

2006 på min mormors 80-årsfest.

2008 köpte vi Solhaga och ungefär härifrån vet ni hur det gick. Här har vi en bild från vår 10-åriga bröllopsdag den 17 juli 2009 då vi bjöd in våra tio favoritpar till en middag med tema originalbröllop, alltså en chans för oss alla att åter bära samma kläder som på vår bröllopsdag. Eric & Tove, Anders & Pia-Cally, Tobias & Karro, Henrik & Amanda, Erika & Lars, Manilla & Jacob, Kaspar & Alexandra, Sofia & Robert, Göran & Susanna, Johan & Jenny. Och så Ante & jag.

Som för alla par har det varit både uppåt och neråt under de här tjugo åren. Men på det stora hela har det varit lätt och ljust, ett äventyr i både det stora och det lilla. Jag får ofta frågan om hur i allsin dar jag vågade satsa på bageriet, och där har Ante en väldigt stor betydelse. Att få dela hans tankevärld och sätt att se på tillvaron har format mig till en modigare och mer fritänkande person än jag annars hade varit, det är jag helt säker på. Här firar vi vår 15-årsdag för exakt fem år sedan med att måla klart inne i det hus som skulle bli ett bageri.

Ikväll blir det lite mer glamourös stil på firandet, nu ska jag fixa håret och byta om för snart ska vi iväg till Buddy´s Ristorante som ligger här på The Venetian där vi bor. Vi hörs snart igen, ta hand om er och gör det bästa av 2016!