Idag är det två år sedan vi öppnade Borgmästargården Kafé & Konditori. I måndags blev vi nummer sju på mästarklasslistan över Sveriges bästa kaféer på White Guide Café-galan i Göteborg. Några steg neråt sedan förra året då vi var trea, men att överhuvudtaget finnas med på listan är helt overkligt med tanke på hur duktiga alla andra är. (Solhaga blev förresten inte årets bageri, men delad 2:a plats tillsammans med Petrus Bageri om man tittar på poängen. Grattis Söderberg & Sara i Ystad!)

Jag tycker att det är spännande att fundera över vad det egentligen är som gör att man saker och ting blir lyckade. Ante brukar skoja om hur det var när han startade sin webbyrå Spiro Kommunikation för över 20 år sedan. Internet var helt nytt, och de var fyra kompanjoner som skämtade om sin affärsmodell som byggde på fyra stycken K – som saknades. De hade varken Kontor, Kapital, Kunder eller Kunskap. Men allt löste sig ändå och byrån blomstrar än idag.

Så idag tänkte jag filosofera lite över dessa fyra K. Jag menar nämligen att de inte helt fel ute – för den som kan vända sina brister till en fördel har det verkliga försprånget.

1. Kapital. Många nämner pengar som en avgörande faktor, men riktigt så enkelt är det inte. Annsi, Tilda och jag äger varsin tredjedel av bolaget och har lyckats bygga upp det genom att tömma våra spargrisar där hemma. Utan banklån eller investerare som backar upp oss. Jag tror att det är mer avgörande hur man satsar de pengar man har oavsett om det är mycket eller lite. Vi lade en till synes omotiverat stor del av vår startbudget på äkta designmöbler, vilket gjorde att vi fick stor uppmärksamhet i sociala medier även bland inredare och designintresserade. Inget annat kafé ser ut som just vårt.

2. Kunskap. Hjälp, jag kan inget om det här, kanske du tänker inför din affärsidé. Det är toppen, för då har du inga förutfattade meningar eller uppkörda hjulspår att försöka ta dig ur. Varken Annsi, Tilda eller jag hade startat just ett kafé innan. Annsi var erfaren konditor och hade bara varit anställd. Jag hade mina erfarenheter från Solhaga, men här fanns det ändå många vita fläckar på min karta. Tilda hade gått i entreprenörsskola hos mig på Solhaga, men hade med sina blott 20 år ett ganska kort CV. Poängen är att det går att lära sig allt. Och att det kan vara bra att inte veta för mycket om en bransch. Då kan det vara lättare att hitta det säregna som gör att man syns i mängden. Typiskt för Solhaga och Borgmästargården är också att vi hämtat inspiration till rutiner och arbetssätt bakom kulisserna från helt andra branscher, denna korsbefruktning är oslagbar i många lägen.

3. Kontor. Ja, eller lokal då i vårt fall. Poängen är att lokal och affärsidé måste gå hand i hand. Antingen har du en lokal, och då behöver du anpassa din affärsidé till den för att det ska fungera. Det kan exempel bli svårt att driva just ett premiumkafé i en industrilokal mitt emot en återvinningsstation. (Eller…? Ingenting är väl egentligen omöjligt om man gör det på rätt sätt, och är det tillräckligt omöjligt kan det bli hur bra som helst. Få trodde ju på Solhaga till exempel.) Eller också har du som vi, en vision om vad du vill skapa. Annsi, Tilda och jag hade en idé om ett premiumställe centralt i innerstaden, något som vi själva saknade. Vi hade hjälp av innerstadsutvecklare Henrik Olsson, som har koll på vilken typ av verksamhet som bör ligga var för att flödet ska bli optimalt. Så när vi beskrev vår idé för honom tog det inte mer än någon vecka innan han övertalat Sparbanken att flytta Fastighetsbyrån från Storgatan 31 till en annan lokal. Sedan gjorde vi research om huset, som visade sig vara Borgmästare Anders Lundbergs gamla bostad, och så formade vi konceptet kring husets historia.

4. Kunder. Om du gjort ovanstående rätt och levererar med passion och kvalitet så löser det sig. Det handlar om förmågan att se andra människors perspektiv och behov, och till viss del sätta sitt ego åt sidan. Vi behöver hela tiden lyssna in vad behovet är, och justera därefter. För det ändras med tiden och trenderna.

5. Kompanjoner. Det finns faktiskt ett femte K jag skulle vilja ta upp, och det är kompanjoner. Att slå sig ihop med människor som har olika kompetenser och personligheter, men som jobbar bra ihop. En vanlig fälla är att starta något ihop med kompisar. Man kanske har det fantastiskt roligt privat – men i en professionell situation är det helt andra saker som krävs. Men välj i första hand utifrån kriteriet att ni funkar ihop rent jobbmässigt. Annsi jobbade deltid på Solhaga som bagare vid sidan av sin fasta anställning på Stålboms Konditori. Hon var helt enkelt nyfiken på att lära sig mer och göra saker bättre, och där fann vi varandra. Tilda började jobba på Solhaga som 17-åring, och när hon inte visste vad hon ville plugga fick hon istället bli butikschef och gå i min spontant påhittade entreprenörsskola. Till slut var det hon som lärde mig saker. Vi tre är extremt olika – men vi delar en strävan och en ambition som tar oss framåt. Vi har inte varit osams en enda gång under de här två åren, och det är obeskrivligt fint. Energin går till rätt saker. Det är inte så att vi aldrig gör några misstag, det kanske låter så på ovanstående. Men om dem kan jag berätta en annan gång.

Just nu är jag på semester och vilar mig efter en väldigt intensiv vår, och ladda för den sommar som redan verkar vara här. Om jag hade varit hemma skulle jag ha firat med att ge Annsi och Tilda varsin stor kram och vi skulle ätit varsin skål gröt med choklad och kaffekaramell tillsammans ur det fina borgmästarporslinet. Och lika stora kramar till vår konditor Mia och Annelie som är kallskänka. Grattis på tvåårsdagen till oss!