Smulpaj i skördetid

Skördetid. Kanske ett av de finaste ord jag vet efter den här torra sommaren. Idag har det regnat, haglat och åskat om vartannat, och jag är glad för varenda droppe. Myra tycker att vi bakar alldeles för lite hemma, och det har hon alldeles rätt i. När jag kommer hem från långa dagar i bageriet är det inte direkt bakning som har högsta prioritet om man säger så. Men idag har jag lovat henne att vi ska baka äppelpaj, och eftersom vi har ett överflöd av äpplen i trädgården passar det ju extra bra. Fortsätt läsa Smulpaj i skördetid

Julsmörgås med jordärtskocka och hasselnöt

Ju mer jag har omkring mig desto mer noga försöker jag vara med att äta ordentligt, och jag måste säga att jag tycker att mackan är underskattad som snabbmat. Du kan ju inte bara äta mackor, det måste vara riktig mat, säger en del. Då vill jag bara fråga – på vilket sätt är ovanstående macka inte riktig mat? Den här mackan har alla byggstenar som människan behöver i vintermörkret. Fortsätt läsa Julsmörgås med jordärtskocka och hasselnöt

Höststök och Byaregårdens ölbröd

Jag vet inte hur det är för er, men för mig är höstlovet en tid för utrensning. Ungefär en gång om året får jag nämligen ett större utbrott på alla saker. Grejer som ligger överallt, saker som bara blivit stående, pinaler och prylar vars existens seriöst måste ifrågasättas. Ofta finns det ett glapp mellan det liv man föreställer sig att man ska leva med alla dessa ägodelar, och det som faktiskt blir. Även på Solhaga och Borgmästargården pågår storstädning inför julen, och då hittar man allt möjligt roligt. Till exempel några flaskor Byargårdens brown ale med passerat bäst före-datum. Så till allhelgonadagen blev det ett fantastiskt gott specialbröd. Fortsätt läsa Höststök och Byaregårdens ölbröd

Lavendelskorporna som försvann

Varenda gång den här tiden kommer, tänker jag att det måste vara den finaste. Trädgården börjar precis gå över i höstfärger, det vissnar sådär snyggt i rabatterna. Det blev dags att ta hand om de sista lavendelblommorna i kryddträdgården. Elin tyckte att det var läge för en lavendelskorpa. Men när jag skulle fota dem var de plötsligt borta. Det visade sig att de var så goda att Max hade ätit upp allihop. Fortsätt läsa Lavendelskorporna som försvann

Septembersöndag

Tiden går, och jag vill stanna den. September är här, höstlugnet börjar lägga sig över Solhaga. Kanske är det så att jag aldrig i hela mitt liv har varit så tillfreds som nu. Tänk att allt kunde vända från det totala mörkret i vintras, till detta sagolika lugn. Igår hade jag min första lediga söndag sedan i juli, och jag passade på att ta med mig kameran på min vanliga runda. Fortsätt läsa Septembersöndag