I dag klockan 11 blir det lussebak på P4 Radio Halland. Jag har packat ner degblandare, mjöl, saffranspasta och hundra miljoner andra små prylar känns det som. I dag ska vi baka precis som vi gör på Solhaga Stenugnsbageri, men i lite mindre skala så att det fungerar hemmavid.

Många är lite förvånade över att vi som lever på att sälja bröd uppmuntrar så mycket till hemmabak. Att vi har hela butiken full med bakprylar och mjölpåsar, att vi säljer saffran, vört och pepparkaksdeg och publicerar våra recept här på bloggen. Men jag tror att ju mer det bakas hemma, desto fler blir medvetna om hantverket, kvaliteten och smakerna som vi brinner för.

Saffransdeg
ca 30 lussebullar

500 g kall standardmjölk
1 tsk saffranspasta (recept här) eller 1 g saffran i påse.
200 g socker
75 g jäst
8 g salt
200 g mjukt smör (inte smält smör)
1100 g vetemjöl med hög proteinhalt

Det går såklart bra att utesluta saffran om du inte gillar det, ta i så fall 15 g grovmalen kardemumma i stället.

Lös jästen och saffran i mjölken. Tillsätt resten av ingredienserna (mjölet sist) och knåda i maskin i 20–25 minuter eller för hand så länge du orkar. Det är viktigt att degen är smidig och elastisk.

Dela degen i bitar om 60 g. Rulla till runda bullar och forma sedan till små korvar, som får ligga och slappna av på bakbordet under en duk. När de har vilat ca 15 minuter blir det mycket lättare att rulla ut dem till långa strängar som du sedan formar efter tycke och smak. Tryck ner russin i mitten på snirklarna. Strängarna ska vara riktigt långa för att formerna verkligen ska synas efter jäsning och gräddning. Lägg dem inte för tätt på plåten. De ska jäsa till dubbel storlek, tar cirka en timme beroende på hur varmt det är i rummet.

Baka av bullarna i 230° varm ugn i 5–8 minuter (beroende på storlek) tills de fått gyllenbrun färg, var noga med att inte baka dem för länge. Pensla med uppvispat ägg direkt när de kommer ut.

Lussekatterna sägs härstamma från 1600-talets Tyskland, där de bakades för att hindra djävulen från att klä ut sig till katt och spöa upp små barn. De ljusa bullarna, den gula färgen och formerna skulle hålla Lusse (Lucifer) på avstånd. Det finns också teorier om att lussekatten har anor från vikingatiden, där katten var en avbild av fruktbarhetsgudinnan Frejas favoritkatt. Behovet av att blidka de mörka makterna var som störst i luciamörkret. Man trodde att brödet hade magiska krafter och att dess kraft skulle överföras till växter, människor och djur det kommande året.

Jag bakade några klassiska modeller från olika delar av Sverige:
1. Krans
2. Prästens hår, en klassiker från Södermanland.
3. Lussekatt
4. Hjulet
5. Julgalten kommer från Östergötland och skulle bringa lycka åt slakten.
6. Kuse
7. Lilja
8. Julvagn, kallas även gullvagn eller julkors.
9. Lindebarn (kommer från Skåne och kallas även pågen) är en symbol för fruktbarhet. Här hade jag missförstått en bild av hur man egentligen gör den. Man ska linda en mycket tunn sträng runt själva…. hm… barnet (eller vad det nu är), inte lägga tre bitar ovanpå som jag gjorde.

Lussekatter kan även användas som fotorekvisita, så här såg det ut tidigare i veckan när fotograf Benjamin var här. Vår städerska Inger höll på att få dåndimpen när hon kom in och såg mina fötter, hon tänkte direkt att ”nu har tösen jobbat ihjäl sig”. (Sedan kan man ju undra varför någon i så fall skulle ta en stol och fotografera detta ovanifrån, men så långt hann hon aldrig tänka.) Resultatet ser ni i alla fall i Hallandspostens/Hallands Nyheters bilaga Hallands näringsliv, jag tror det var den 14 december.

Passar på att ta ett självporträtt med Iphonen och kolla att det här inte ser helt galet ut.