Nu är det bara tre veckor kvar tills vi öppnar Borgmästargården kafé & konditori på Storgatan 31 i Falkenberg. Hittills går allt enligt planen och huvudet är smockfullt av alla dessa hundratals detaljer som det innebär att starta ett företag. Allt från tillstånd och myndighetskontakter till design och bygge, sortiment, personal och leverantörer. Allt ska ske i rätt ordning och vara på plats när vi öppnar den 18 maj. Det här är min målbild, den som kanske bäst beskriver varför Tilda, Annsi och jag har gett oss in i det här projektet.

Den föreställer Storgatan i Falkenberg 1937. Det var så mycket liv och rörelse då. Hit kom stadens invånare för att handla sitt kött i Lundgrens charkuteriaffär och godis i Erik Perssons gotteaffär. Sedan hände det som i så många andra städer, där handel flyttat ut från stadskärnan, till större varuhus och butikskedjor. Men jag tror att det finns fler än jag som längtar tillbaka till det här. Det händer väldigt mycket positivt i Falkenbergs innerstad just nu och med Borgmästargården tror jag att vi kan bidra till att ge mer liv åt staden igen.

För att hitta viktiga ledtrådar till vår nutida Borgmästargård har vi blickat tillbaka i historien. Det första vi har hittat om vad som försiggått på Storgatan 31 är från 1736. En kvinna vid namn Ebba Stumea drev en krog på just den här platsen. Det var en vanlig kombination på den här tiden att vara både bagare, krögare och kvinna.

Under mitten av 1700-talet blomstrade en krogkultur i kvarteren kring Rådhustorget och Storgatan, främst var det hantverksgesäller och drängar som här konsumerade öl och brännvin från något av stadens fem brännerier. Staden hade bara 500 invånare, men ändå fanns det en marknad för hela femton krogar. För att få bukt med stök och fylla sattes regler som tvingade krogarna att stänga klockan 22 på sommaren och 21 på vintern. Och klockan 19 på helgdagarna. Men trots att det var straffbart att vara berusad utanför dessa öppettider var det så många som bröt mot reglerna att man tillslut fick skicka dem hela vägen till Varbergs fästning för att avtjäna sina straff.

Vanligast var att man drev krogen i sitt eget bostadshus, där något rum inrättades till krogstuga eller likörkammare. Precis som i vår tid var det lag på att man måste servera mat till spriten. Bröd och ost var vanligt, liksom kall och salt mat. Med tiden flyttades fokus från alkoholhaltiga drycker och de så kallade kaffehusen blev mer vanliga. 1874 ansökte Josefina Strömberg om att få bedriva verksamhet på Storgatan 61 med beskrivningen: Kokt kaffe, thé och choklad samt mathållning med vin av inhemskt samt utländskt ursprung.

En av Falkenbergs kända krögare kring förra sekelskiftet var Mathilda Hansson, som bedrev verksamhet på Hvitan. Hon gick under namnet Tilda på Hvitan och var känd för att vara kritisk till kravet på att servera mat till spriten. Hon löste detta på trotsigt vis genom att sätta fram två apelsiner eller lite lingonsylt.

Återstår att se om Borgmästargårdens Tilda blir lika rebellisk. Just nu håller hon i allafall på att sätta samman den meny som förhoppningsvis ska ge oss serveringstillstånd. Exakt vad den innehåller vill vi inte avslöja riktigt än, men jag kan lova att det blir bra mycket mer finess än apelsiner och lingonsylt!