För att min dröm om en Solhagajul med stenugnsbakning ska bli verklighet behövs en murare. Jag har letat överallt. Med ljus och lykta. Tjatat och frågat. Bokat in en murare som aldrig dök upp. Det verkar mycket lättare att få hit typ Björn Borg för en vänskapsmatch i Slöingeskolans gympasal än att hitta någon som kan fixa min ugn. Så gick Ante till Slöinge pizzeria … Fortsätt läsa Murare, finns dom?
För att få uppleva stenugnsbak på riktigt åker vi till den gamla 1800-talsgården Karlsberg i Tvååker. Det är jag, min bror Kaspar, hans svärmor Gunilla och kompisen Jakob. I bilen ner är det mycket nördigt prat och dåliga skämt kring hur man snittar bröd snyggast, vilka bakböcker som är bäst och vilket kommersiellt industribageri som jäser sina svampiga sötlimpor på kortaste tid. Alla är lite … Fortsätt läsa Stenugnsbak på Karlsberg
Synd att någon tog bort tvättgrytan som har stått till vänster om ugnen.
Synd att någon tog bort tvättgrytan som stod till vänster.
Min kunskap om gamla bakugnar är skrämmande liten. Jag vet inte ens om jag har tänt en brasa själv någon gång. När sotaren var här fick han till och med förklara hur det går till att baka i stenugn. Fortsätt läsa Kunskapsnivå noll
I vårt uthus finns en gammal stenugn som inte har använts på säkert 70–80 år. Att kunna baka i den här ugnen är en dröm, som jag först tänkte vänta med att förverkliga till jag blir pensionär. Men så var sotaren här och konstaterade att skorstenen ser riktigt fin ut. Fortsätt läsa Stenugnen – före
Sara bakar 