Julefrid på riktigt

Jag var extra tidigt ute med julpyntet i år. Kanske för att jag är så glad att den här julen ska firas på Solhaga och att den känns extra viktig. Förra året var vi på Guadeloupe, och det var härligt på sätt och vis. Men jag saknade mamma, mina syskon och deras familjer. Dessutom var jag mitt uppe i diskussioner om kollektivavtal med fackförbundet Livs. Nu är det precis ett år sedan allt det där hemska drog igång, och livet ser helt annorlunda ut. På sätt och vis är jag tacksam att det hände, för jag har fått anledning att omvärdera väldigt många saker. Riva ner, plocka isär och pussla ihop till något bättre. I år blir det julefrid på riktigt. Fortsätt läsa Julefrid på riktigt

Höststök och Byaregårdens ölbröd

Jag vet inte hur det är för er, men för mig är höstlovet en tid för utrensning. Ungefär en gång om året får jag nämligen ett större utbrott på alla saker. Grejer som ligger överallt, saker som bara blivit stående, pinaler och prylar vars existens seriöst måste ifrågasättas. Ofta finns det ett glapp mellan det liv man föreställer sig att man ska leva med alla dessa ägodelar, och det som faktiskt blir. Även på Solhaga och Borgmästargården pågår storstädning inför julen, och då hittar man allt möjligt roligt. Till exempel några flaskor Byargårdens brown ale med passerat bäst före-datum. Så till allhelgonadagen blev det ett fantastiskt gott specialbröd. Fortsätt läsa Höststök och Byaregårdens ölbröd

God fortsättning

Det kändes som den perfekta julen, den bästa sedan jag var barn tror jag. Kanske för att jag tänker mycket på allt som vi själva har, som många andra saknar i världen just nu. Nu är adventsstjärnor och dekorationer iallafall nerplockade i kartonger, granen ute och stora resväskor packade. För nu blir det nämligen hela tre veckors semester. Så här små var barnen sist vi var långlediga tillsammans, sommaren 2009 innan vi byggde bageriet. Sedan dess har det blivit någon vecka här och var, det är först nu som vi haft lugn och råd att släppa allt och åka iväg på en riktig drömsemester. I morgon flyger vi till USA, och börjar med att fira nyår med några kära vänner i Las Vegas. Sedan blir det äventyr i bil och hemresa från San Fransisco om nästan tre veckor. Fortsätt läsa God fortsättning

Solhaga får diplom för god byggnadsvård

Det är precis ett år sedan jag tog den här bilden. JB och Peter sågar brädor till fasaden på nya gårdshuset. De kom själva med idén att sätta upp fasadbrädor i olika bredd, för att huset skulle se äldre ut. Hur många snickare tänker så? Idag åkte vi tillsammans till Halmstad Slott och tog emot Hallands Museiförenings årliga diplom för god byggnadsvård. Det är jag och Ante som får diplomet, men det är lika mycket deras pris, tycker jag, därför åkte vi tillsammans. Det pratas en massa om att baka med kärlek i min bransch, men bygga med kärlek är kanske inte lika vanligt. Men det är så det funkar, när man jobbar med dessa två. Den sortens engagemang går inte att köpa för pengar. Jag känner oändligt stor tacksamhet för vad de har gjort för oss, och för Solhaga.
Fortsätt läsa Solhaga får diplom för god byggnadsvård

Ägg

Här ska ni få tips på påskens viktigaste pryl enligt mig – en liten tysk mojäng som heter Blas-Fix. I min släkt har vi nämligen alltid målat ägg på påsk, och innan blas-fixen fanns föregicks målningen av en mycket smärtsam process. För att tömma ägget gjordes små hål med en synål i toppen och botten på ägget. Sedan stod de vuxna (oftast mamma och mormor) och försökte blåsa in luft genom det övre hålet, tills hinnan brast och äggets innehåll började rinna ut genom det undre. Men med denna smarta grej behöver man nämligen bara göra ett enda hål i toppen på ägget, sedan sticka in nålen och pumpa in luft, varpå vita och gula lätt rinner ut. Fortsätt läsa Ägg

Hemmets väggar

Det är kanelbullens dag, men ännu viktigare för mig är att min Max fyller år. Han blir tolv idag, och vi firar genom att inte åka till Skördefest på Tjolöholms Slott som många andra av mina matkollegor. Det hade i och för sig varit väldigt roligt, men vi håller oss inom hemmets fyra väggar istället. Och det är inte vilka väggar som helst, utan nytapetserade sådana. Fortsätt läsa Hemmets väggar